Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
O ja, så är det, midt i straffets stund
Gaf Gud mig detta halmstrå till min räddning,
Nu kan jag dö som kung, och nu kan kanske
Min Gustaf Adolf få sitt fadersarf!
KRISTINA.
Hvad ämnar du?
KARL (eftersinnande).
Tyst! tyst!
BJELKE ( för sig).
Hvad vill han göra?..
(Till Johan.)
Sen J hur allt er väl i händer går?
JOHAN.
Gå bort från mig! Hvad bry mig fall och nesa?
Hon synes icke! Det är nog för mig!
GÖRANSSON (för sig, betraktande
ömsom Gustaf Adolf, ömsom Johan).
Nu lyster mig att skåda efter detta,
Hvem kronan vinner!
KARL (med raskt beslut).
Göransson! sätt upp
Till tidigt nästa dag ett fejdebref
Till konung Kristian, och mana honom
Från mig till envig ut på lif och död!
RYNING.
Men herre, konung Kristian är ung,
J ären gammal!
KARL.
Desto mera skäl
Att ynglingen af oss må seder lära!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
