Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
FÖRSTE HOFMANNEN.
Det säges att han tappat hufvudet
Vid all den ofärd som för landet stundar,
Och att, fast blott en natt ännu han burit,
Ej kronan sjelf, men hoppet om en krona,
Så är han trött alltren!
ANDRE HOFMANNEN.
Hvad skall det då
Ej sedan blifva!
FÖRSTE HOFMANNEN.
Tyst! der kommer kanslern!
GÖRANSSON ( från höger, för sig i det han väger
brefvet i handen).
Du väger mycket ej, du foster af
Min vaka denna natt, och kan dock blifva
Af större vigt än någon dödlig tror —
Flyg ut min falk, med bud om kungafejd,
Och fånga dig ett rof som ej förgätes! —
(Till krigshöfdingen.)
Herr Anders Lennartson, besörjen detta
Igenom natt och dag till konung Kristian,
Så lyder kungens vilja!
KRIGSHÖFDINGEN.
Det skall ske! (går.)
FÖRSTE HOFMANNEN (till Göransson).
Herr kansler! blir det envig?
ANDRE HOFMANNEN.
Far vår konung
Till Kalmar ned?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
