Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
KONUNGEN (förvånad).
Ett pergament? Hvad skall det båta till!
JOHAN.
Jag ber er: läsen!
KONUNGEN (utvecklar brefvet med darrande händer,
försöker att läsa det, men kan ej, och lemnar det till
Gustaf Adolf).
Läs det du, min son!
GUSTAF ADOLF (läsar med stigande häpnad).
"På nytt och för evärdeliga tider
Afsäger jag frivilligt mig allt anspråk
På Sverges krona, och min ärfda rätt
På Gustaf Adolf här jag öfverflyttar:
Han vare Sverges konung. Hertig Johan”. —
KONUNGEN (springer upp strålande af glädje).
Har rätt jag hört? ...
OXENSTJERNA (till Ryning).
Nu dagas det!
BJELKE (för sig med raseri).
Den fega!
GUSTAF ADOLF (skyndar till Johan).
O frände! frände, hur jag misskännt er!
JOHAN (med en blick på Bjelke).
Det finnes mer än en som misskännt mig
Och trodde att min ärelystnad större
Än kärleken till fosterlandet var! —
Min ädle farbror! jag har pröfvat mig
Med allvar under denna nattens vaka,
Och kännt mig allt för svag för kronans tyngd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
