- Project Runeberg -  Wasa-ätten under Unionstiden /
Theser

(1854) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Carl Fredrik August Ljungberg With: Johan Henrik Schröder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Theser af Respondenten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Theser af Respondenten.



*


I.



Den i vår Historia vigtiga tilldragelse, som vi benämna
Kalmareunionen, blef en förening i stort efter flere smärre
dylika sedan 1322; den blef en stor aristokratisk confederation
öfver alla tre rikena, och deruti ligger måhända orsaken till
dess långvariga bestånd.

II.



Margarethas samtid fattade dock ej denna storartade Idee,
och då arftagarena till hennes Kronor, de som företrädesvis
bort kämpa för denna Idee, allt mera tillbakaträngdes, utan
makt att göra sin vilja gällande, äfven inskränkta inom de trånga
gränsorna af enskildta fördelar, utan förmåga att fatta någon
högre åskådning af samhällslifvet eller inse sin tids behof och
medlen för desammas afhjelpande, så får man ej undra, att
unionen ej blef sådan, som den under andra förhållanden skulle
hafva blifvit.

III.



Så länge man följde den väg Margaretha utvisat, att välja
en främmande furste, som således ej hade skäl att upphöja sitt
fädernesland på de andra rikenas bekostnad, vanns åtminstone
det, att de tre rikena förde lika klagomål, men när med
Oldenburgarne danska rikets intressen införlifvades och sammanföll
med konungahusets, så upplågade afunden och hatet, och med
Danmarks supremati och svenska folkets samt dess ledares
sjelfständighetsbegär, var långt ifrån ett fullkomnande icke ens ett
bibehållande af unionen möjligt.

IV.



Den siste unionskonungen, Christiern, som med stora
anlag förenade kraftig vilja, som skarpsinnigt genomskådade sina
rikens närvarande behof, men som med samvetslöshet i
afseende på medlen förenade en häftighet i lynnet, som af hans
moraliska grundsatser icke kunde hämmas, ville med ett slag
ur vägen rödja hindren för upprätthållandet af unionen banade
ock derigenom väg för en ny sakernas ordning i Norden.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 12 03:54:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wasaatten/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free