- Project Runeberg -  Sagor ur Tusen och en natt / Första samlingen /
29

[MARC] Author: Anna Wahlenberg With: Louis Moe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aladdin och den underbara lampan. Med 25 teckningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den ifrån sig. Men hellre än att pojken skulle
komma i besittning af den, skulle ingendera äga
den.
— För sista gången frågar jag dig, om du vill
ge mig den? skrek afrikanen i raseri.
— Nej! svarade Aladdin.
Han tyckte inte om farbroderns tyranni. Ännu
hade han icke glömt, att denne hade slagit honom
för en stund sedan, och Aladdin behöfde icke göra
någon tjänster för att bli illa behandlad.
Då tog trollkarlen en näfve af rökelsepulvret
i dosan och kastade det i elden, som han hela
tiden omsorgsfullt underhållit, sträckte fram sin
staf mot den upphvirflande röken och uttalade
några mystiska besvärjelseord.
I ett nu hördes ett brak. Stenen, som tjänat
klipphålan till lock, flyttades af sig själf på sin
förra plats. Den uppkastade jorden jäm nade ut
sig öfver den, och marken låg inom ett ögonblick
i samma skick som den varit, innan den afrikans-
ke trollkarlen öppnat den genom sina häxerier.
Aladdin var nu lefvande begrafven, och om
afrikanen aldrig så gärna åter velat befria honom,
skulle han icke ha kunnat det. Därför begaf han
sig skyndsamt från platsen, ursinnig öfver, att han
fått göra sin långa resa förgäfves. Och undvikande
staden för att icke bli utfrågad om Aladdin, for
han på en omväg tillbaka till sitt land igen.
Emellertid stod Aladdin bestört och förskrämd
i sitt fängelse under jorden. Åter och åter ropade
han på farbrodern, att han gärna skulle ge honom
lampan, om han bara lät honom komma upp.
Han kunde icke tro, att farbrodern, som i alla fall
visat sig så vänlig och gifmild emot honom, plöts-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 18 16:28:05 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/watusen/1/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free