- Project Runeberg -  Sagor ur Tusen och en natt / Första samlingen /
57

[MARC] Author: Anna Wahlenberg With: Louis Moe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aladdin och den underbara lampan. Med 25 teckningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bröllopet, och sultanen var så förargad, att han
förbjöd hvem det vara månde att tala om saken.
Men den som var glad, det var Aladdin, som ställt
till hela spektaklet. Han var nu fri från sin med-
täflare, men han väntade i alla fall med att göra
sig påm int hos sultanen, tills de tre m ånaderna
voro förbi.
Precis på dagen, när de voro till ända, skic-
kade han åter sin mor till konseljen, och sultanen,
som glömt hort hela Aladdins frieri, erinrade sig
det plötsligt, då han fick se den gamla kvinnan i
hennes slitna dräkt.
— Se, där står återigen den gamla, fattiga kvin-
nan, som gaf mig de vackra juvelerna, sade han
till storvisiren. Det var ju så sant, hon skulle ha
svar på sin sons frieri. H ur skall jag nu komma
ifrån den historien?
Och sultanen och storvisiren slogo sina kloka
hufvud ihop för att hitta på något bra sätt att
slingra sig undan, ty hvad man än sade, så inte
var det något passande parti för en prinsessa att
gifta sig med en simpel köpman som Aladdin och
få en svärm or sådan som den tarfliga lilla gum-
man framför dem. Men ändå ville sultanen inte
gärna visa sig ohöflig mot en man, som förärat
honom en så kunglig skänk som de praktfulla ste-
narna.
Slutligen hviskade likväl visiren ett råd i örat
på sin herre, som denne fann förträffligt, och Alad-
dins moder blef framkallad till tronen. Sedan hon
kastat sig ned och berört trappstegen med sin
panna, reste hon sig åter upp på sultanens befall-
ning och framförde i all ödmjukhet sin påmin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 18 16:28:05 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/watusen/1/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free