- Project Runeberg -  Sagor ur Tusen och en natt / Första samlingen /
99

[MARC] Author: Anna Wahlenberg With: Louis Moe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sindbad sjöfararen. Med 36 teckningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sonerade på detta sätt och grubblade öfver lifvets
mening, kom en grant klädd tjänare ut ur por-
ten, bugade sig höfligt för honom och sade:
— Min nådige herre, sjöfararen Sindhad, låter
hälsa er och tråga, om det skulle roa er att se
hans palats och deltaga i den fest, han ger för
sina vänner. I så fall her han er vara så god
och följa mig.
Bäraren blef så förundrad och förskräckt, att
han icke trodde sina öron. Han kunde icke be-
gripa anledningen till denna bjudning. Men då
tjänaren ännu en gång upprepade sin herres häls-
ning, steg han upp, lade sin börda i pelargången
och följde sin ledsagare, darrande af både nyfiken-
het och oro. De gingo genom en lång rad af prakt-
fulla rum och kommo slutligen till en stor sal,
smyckad med konstverk och dyrbarheter. En spring-
brunn spred en behaglig svalka, och kring väggarna
ledde trappsteg upp till svällande divaner, hvarpå
gäslerna hvilade, under det slafvar kringbjödo ut-
sökta rätter och gnistrande vin.
— Härligare kan det inte vara i paradiset, tänkte
bäraren, bländad af all denna glans och prakt, och
kastade sig ned på golfvet framför en man med
milda, vackra ögon och silfverlockigt skägg, till
hvilken tjänaren fört honom fram, och hvilken han
därför Irodde vara husets herre.
Så var det också. Med älskvärdhet och god-
het bjöd han bäraren stiga upp, hälsade honom
välkommen och bad honom sitta ned bredvid sig,
hvilket Sindhad äfven gjorde, ehuru han kände sig
så uppfylld af vördnad för den ståtlige mannen
med det ädla, värdiga utseendet, att han knappt
visste, hur han skulle våga närma sig honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:21:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/watusen/1/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free