- Project Runeberg -  Sagor ur Tusen och en natt / Första samlingen /
158

[MARC] Author: Anna Wahlenberg With: Louis Moe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sindbad sjöfararen. Med 36 teckningar - Min fjärde resa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ögon glimma emot mig. Men så tassade det kvickt
undan och stannade ett stycke längre bort. Jag
följde efter, och sålunda gick jakten in i skryms-
1en och hörn.
Men plötsligt hejdade jag mig och stod stilla
med klappande hjärta utan att längre tänka på
det flyende rofdjuret. Jag hade sett en stråle af
ljus nex-e vid marken.
Darrande af nyvaknadt hopp närm ade jag mig
ljusskenet, som blef allt starkare, och till min out-
sägliga fröjd varseblef jag, att det kom från en
öppning i berget, till hälften fylld med jord, hvari-
genom rofdjuren gräft sig en gång för att komma
in i den stora grafhålan och söka sin föda. Jag
störtade dit och lyckades verkligen tränga mig
igenom.
Då jag åter befann mig ute i den rena, friska
luften och såg den strålande solen, som jag trott
mig aldrig mer få skåda, föll jag på knä och tac-
kade Allah, medan tårarna strömmade öfver mina
kinder. Men därefter blickade jag mig omkring.
Det stora hafvet låg framför mig, och jag be-
fann mig på en sandig, ofruktbar strandremsa, på
tre sidor omgifven af klipporna, så att den var
alldeles otillgänglig från land. Jag insåg då, att
min räddning måste komma från något fartyg, och
satte mig ned att vänta. Men hafvet låg blankt
och tomt, och jag började känna en sådan gna-
gande hunger, att jag fruktade att förgås af svält.
Då erinrade jag mig vattenkrukan och de sju brö-
den, som man låtit mig få med mig ner i grafven,
och fastän med yttersta motvilja begaf jag mig
åter in i hålan, lyckades hitta vattnet och bröden,
som råttorna försmått, eftersom de hade bättre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 18 16:28:05 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/watusen/1/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free