Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur lifvet. Några and-ungars historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Forts. fr. omslagets IV:e sida.)
Flera gånger om dagen kommo de likväl oeli hälsade på
hos sin fosterm or, som ofta var dem till mötes vid stran-
den, och följde henne upp till gården.
De hade blifvit så tam a, att de kommo, så fort man
lockade på dem, och åto brödsm ulor ur händerna på en
Mjukt rågbröd tyckte de särskildt m ycket om. O fta vand-
rade de in i köket, ja t. o. m. i rummen och tiggde
mat. Och om man satt ute i trädgården och drack kaife
passade de alltid på för att få sin del af sm åbrödet.
Ja, så lefde andungarna dag efter dag och blefvo allt
större och vackrare. Och barnen höllo allt mera af dem.
Men så nalkades den 21 juli, den dag då änderna få
börja jagas, och då döden skulle släppas lös efter Smålands
ung-änder. Skott och hagelsvärm ar skulle vänta dem från
morgon till kväll. D et var slut på den glada leken. H ur
skulle ^ man kunna rädda sina änder undan den rasande
jakten r1 Inte kunde man ha dem innestängda — så fri-
kets-älskande, som de voro.
Gårdens sm åbarn höllo råd. Och så beslöts det att
änderna skulle skickas som gåfva till den snälla doktorn
på Skansen i Stockholm , han, som har så många djur i
sitt skydd.
Och i solnedgången kvällen före den stora morddagen,
just som man började höra jägarne profskjuta sina bössor,
gick en liten flicka åstad för att leta reda pä de små än-
derna, där de simmade någonstans i ån, och lockade dem
med sig hem.
Hn af dem väftde likväl tillbaka u t i vattnet, och han
strök troligen med i and-slaktandet om natten.
Men de tre öfriga andungarna sattes in. i en låda för-
seddes med m at och vatten för ett helt dygn och sändes
» ill den snälla doktor A rtu r H azelius, som i sin djur-
gård på Skansen ger en trygg fristad åt alla djur». E tt
f “ edföljde från barnen till doktorn, däri de bådo ho-
nom be alla barn, som kommo på besök till Skansen, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
