- Project Runeberg -  Sagor ur Tusen och en natt / Första samlingen /
187

[MARC] Author: Anna Wahlenberg With: Louis Moe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sindbad sjöfararen. Med 36 teckningar - Min sjunde och sista resa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gets blodröda flagga synlig för oss alla, ty sjö-
röfvareskeppet seglade snabbare än vi, och en
timme därefter äntrade dess besättning vårt skepp.
Det blef en het strid. Vi försvarade oss tappert
mot våra fiender, och många af dem måste färga
vårt däck med sitt blod. Men de voro tre gånger
så manstarka som vi, och slutligen måste de kvar-
lefvande af oss ge sig på nåd och onåd, ty sjö-
röfvarne voro flera om en, rusade på oss bakifrån
och bundo våra händer och fötter.
I början tänkte vi, att de ämnade döda oss,
men det dröjde icke länge, innan vi fingo se, att
de hade förståndigare planer. Redan efter etkpar
dagar gingo de in till en sjöstad, i hvilken jag
aldrig hade varit, och sedan de plundrat oss på
alla våra ägodelar, föste de oss i land och förde
oss till ett torg för att säljas som slafvar.
Man trängde sig omkring oss, kände på våra
arm ar och ben, som om vi varit djur, tittade på
våra tänder, undersökte våra m uskler och läto
oss hoppa och springa för att se, hvad vi dugde
till. Så började de bjuda, den ene högre än den
andre, och mina kam rater såldes alla före mig, ty
de voro yngre och utgjorde följaktligen en bättre
vara.
Slutligen blef då också jag bortslum pad till en
gammal elfenbenshandlare, som tog mig med sig
hem, klädde mig som slaf och gaf mig m at och
vänlig omvårdnad, så att jag snart häm tade mig
från de svåra lidanden, jag genomgått hos sjöröf-
varne.
När han såg, att jag var fullkomligt kry, kal-
lade han mig till sig och frågade, om jag kunde
något yrke. Jag svarade, att jag varit köpman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 18 16:28:05 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/watusen/1/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free