Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hassan repslagare. Med 9 teckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vände upp och ner på krukan, föll någonting kling-
ande till marken.
— Hvad var det? undrade Saadi, och eftersom
han satt helt nära, lutade han sig ner och tog upp
det tappade föremålet.
Han vände det i handen och bara stirrade på
det. Det var en tung läderbörs, och han satt där
slagen af häpnad, ty han kände igen den. Den
hade en gång varit hans.
Under tiden hade de andra också närmat sig,
och när Hassan tick se börsen, skrek han till, utom
sig af glädje:
— Det är min börs med de hundranittio se-
kinerna! Räkna bara! Det är min kruka och min
börs!
Man öppnade börsen, guldmynten rullade ut,
och de voro verkligen hundranittio. Hassan kal-
lade nu ut värden för att få reda på, hvarifrån
han fått krukan, och denne gjorde slut på det sista
möjliga tvifvel, som kunde återstå. Han berättade
nämligen, att han för ett par år sedan köpt det
gamla lerkärlet af en såphandlare för att göra en
god gärning, och att det stått bortglömdt sedan dess.
— Hvad säger du nu då, Saadi? frågade Saad
triumferande, tror du ännu, att det blott och bart
är penningen, som hjälper en människa fram här
i världen?
Då blygdes Saadi, gick fram till Hassan, om-
famnade honom och bad honom tusen gånger om
förlåtelse för den orätt, han gjort honom. Och
Hassan förlät honom gärna, ty han visste, att det
är mänskligt att fela, och dessutom var han så glad,
att han skulle ha förlåtit all världens syndare,
om de kommit till honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
