- Project Runeberg -  Sagor ur Tusen och en natt / Första samlingen /
H22:IV

[MARC] Author: Anna Wahlenberg With: Louis Moe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur lifvet. Julklockorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunde nå, låg den breda B råviken täckt af blänkande
snöfri is. A llra längst ut syntes vid synranden en grå
hvit molnbädd, bakom Im lken man anade Östersiöns fri,’
öppna kaf. >
Så snart de kommo ner till stranden, togo de på sig
skridskorna, och gossarne började sin snabba färd utåt
den vida, blanka ytan. A lla tre voro duktiga skridsko-
åkare, och då klockan ännu blott var litet öfver två, kom-
mo de ofverens om att göra en långtur u tåt viken, hvil-
ket farbror Vilhelm också gaf dem lof till på det villkoret
att de skulle vara tillbaka igen precis om en timme.
U nder tiden gaf sig farbror Vilhelm i språk med ett
par fiskargubbar, som höllo på a tt hugga upp en vak in-
vid stranden. Men knappast hade en kvart gått, förr än
fiskarne visade honom, att det utifrån öster kom en hvit-
grå dimma rullande in öfver viken och landet. I början
syntes endast enstaka drifvande skyar, men snart var dim-
man rundt omkring dem så tät, att de knappast kunde
se tio steg fram för sig. Och fiskarne försäkrade, att det
skulle bli farligt för gossarne a tt färdas i en sådan dim-
ma, ty de kunde lätt råka vilse. I)e ropade af alla kraf-
ter etter dem, men gossarne voro redan för långt ute för
att kunna höra det. Fiskargubbarne satte efter dem på
skridsko, men för att ej själfva råka vilse m åste de hålla
sig utefter stranden. De skyndade sig, allt hvad de kunde
de ropade och lyssnade, men förgäfves, och slutligen måste
de atervanda med oförrättadt -ärende. D et började se all-
varsam t ut.
Em ellertid flögo gossarne glada och belåtna fram åt
D et gaUde att komma först i kapplöpningen, och fortast
m öjligt nå det mål, de hade föresatt sig, nämligen att
komma så långt att de kunde se grannsocknens kyrktorn.
J starkaste farten lossnade em ellertid Gunnars
OTl O O / ~ J ^ _ __ P. .1 1 i •
ena
, . , uiu vjruoudis
skridsko, han föll och slog sig rä tt illa. D e båda
andra m åste då också stanna. De torkade svetten från
sina brannheta kinder, och O tto började speja efter torn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 18 16:28:05 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/watusen/1/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free