Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamle morfar. Af Henrik Wranér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gamle morfar.
•För SAGA af S cnnh ^iVvttTtév.
Morfar var en riktigt snäll gubbe. När han satt och
hade sina barnbarn på knäet och talte om historier för dem
rån gamla tider, såg han alldeles ut som Topelius med
ma blida ogon och sitt hvita, spetsiga skägg. Och han
tröttnade aldrig att leka som ett barn med de små Hur
ofta sprang ej lille Sven i somras i den stora trädgårdeil
och holl i morfars nattrocks-tofsar 1 Morfar var häst och
h le Sven var en liten prins, som var ute pä resor B å t
bade de visst lika rohgt, ty de skrattade i kapp
mo D e V t r 611 VM; Slf ’’° Ch llÖ8teM k" lna kom-
s^knn? s f regn °Ch SlaSk’ 0011 lille ^n k te med
saknad på den stora trädgården och på morfar Och «å
var de vinter, och en dag kom det telegram, att m o r t
hade slutat sma dagar. Mor grät och klädde sig i SVart
att f I , Cnpn kUlln Vai’a Sä tySt’ Det han svårt
att fatta, den lille jollraren
frU ".»! K
"m
e
’ ^ “°r
fa
rh
il1
1
1
1 ’"»I»*»?
Nej, m itt barn! svarade mor
b W v T j f h J j f k
U
“ “ “ »«’■=■? Tofsar»,
— Nej.
— Om mor skrifver ett långt bref!
Nej, min lille gosse.
— Hvar är han?
— Ond har kallat honom till sig
— ifår han n ån julklapp?
llanU inte m0r svara På, ty hon skulle just resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
