Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vintern 1837—38. Beskow uppvaktar med böcker och bref.
Tegnérs dystra meddelanden. Insamlingen i Göteborg till de
brand-skadade i Vexiö.
Hösten hade kommit efter en händelserik sommar.
Tegnér hade tidigt gått i »vinterkvarter» i sitt
»Vall-ombrosa» och förde ett isoleradt lefnadssätt,
hänsjun-kande i gamla och nya »griller».
Hilda Wijk hade flyttat in från landet och skref
litet vemodigt därom till vännen i Vexiö:
»Man har så småningom fått vänja sig vid
stads-tvånget, hvilket förekommer litet svårt efter att hela
sommaren ha njutit af det fria landtlifvet, men nu är den
årstid inne, då det blir likgiltigt hvar man vistas. ..
Mitt största nöje består uti att då och då en vacker dag
göra en promenad till häst med min man. Och hvem
skulle vi väl sista gången råka? Jo, biskop Wingård,
äfven till häst. Huru beskrifva min förvåning! — Jag
ser honom för öfrigt ganska sällan. Han tänker säkerligen
om Göteborg som Tegnér om Vexiö: där kan vara ganska
godt folk, men mig intressera de ej. Och hvem kan
förtänka honom det?»
Äfven i senare bref klagar hon öfver att så sällan
få råka Göteborgsbiskopen: »Jag ser honom aldrig
utom vid någon stor ceremonimiddag eller dylikt», heter
det i april 1838.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
