Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På sitt vackra, rättframma sätt återgäldade Hilda
Wijk nyårsönskningarna: »Måtte all den sällhet,. Tegnér
tillönskat mig, under det nu ingångna året fördubblad
bli dens lott, som alla älska och värdera, men ingen af
varmare och uppriktigare hjärta än jag!»
»Hvarje rad af din hand är mig obegripligt dyrbar»,
svarade Tegnér d. ii febr. 1838, »ehuru jag visserligen
stundom önskar, att den vore litet mindre främmande.
Söta Hilda, det finnes äfven en varm vänskap, den jag
skulle önska att kunna förtjäna af dig.»
Fru Hilda hade varit sjuk och nedsatt under julen
och nyåret — Wingård berättade härom för Tegnér
(i bref af den 17 januari 1838), tilläggande att hon, trots
allt, bibehöll sin skönhet. — I sitt bref till Tegnér uttryckte
hön nu en längtan till våren och landet, och detta gaf
Tegnér anledning till denna ömma utgjutelse den u febr.
1838:
»Du säger att du längtar till sommaren och Bokedal.
Jag vet den som längtar lika mycket, och mer; men hvad
jag icke vet är, huruvida det blir mig förunnadt att komma
dit. Kanske får jag förrättningar hela sommaren i
stiftet. Kanske måste jag resa till Stockholm. Jag
har ingenting att göra där, ty där finnes ingen Hilda,
det finnes blott en sådan på jorden, och den — icke för
mig.
Vår marknad, Smålands karneval, förestår nu.
Jag går icke dit utan isolerar mig dagligen allt mer och
mer från människor. Jag finner allt så tomt och öde.
Kan du säga mig orsaken därtill, älskade Hilda?
Dyckönska din man till sitt kommendörsband. Jag
vet nog det som jag mera lyckönskar honom till. Det
är ett helt annat och skönare band.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
