- Project Runeberg -  Den Blåögda. Ur Hilda Wijks litterära minnen /
125

(1908) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stockholm den 7 december 1841.

Nej! En sådan fru Wijk som min — (hr
kommerserådet täcktes härvid ej göra någon anmärkning) — en
sådan finnes ej mera här i världen, och förmodligen icke
heller i den tillkommande, innan N:o I i egen skön person
ditflyttat. Så god som vacker, så vänfast som nedlåtande,
på af stånd lika som närvarande; och ändtligen så
bref-skrifvande, som vore hon blott kvick; och dock är hon
mycket mera intagande genom alla hjärtats och själens
egenskaper, hvilka stå högre än snillets, bildningens och
förståndets. Nog tänkte jag under riksdagen, att ingen
älskvärdare kvinna nånsin blifvit vald till biträde åt
något hederligt folkombud, och sörjde i detta af seende
djupt, när af skedstrumpeten lät höra sig; ty, tänkte jag,
det är ganska naturligt, att den hulda, återkommen till sitt
eget rike, alldeles bortglömmer de tillfälliga undersåtar,
som hon här och i främmande länder förvärfvat. Men
se! så förhåller det sig ingalunda! Deras trogna
tillgifvenhet belönas ännu lika så ädelmodigt genom hennes
förtjusande bref som fordom genom hennes blåögda vänlighet
och behagliga samtal! Som sagdt är: en sådan fru Wijk
finnes ej mer — åtminstone icke i prosa, och näppeligen
uti Tegnérs dikter »från hans bästa tid». Jag skyndar
således att för min ojämförliga välgörarinnas fötter
nedlägga hyllningen af min innerligaste tacksamhet för det
med sista post emottagna brefvet af den 30 november,
hvilket var dubbelt kärkommet, då jag i detta ögonblick
knappt vågade göra anspråk därpå i anseende till den
moderliga omsorgen för den lilla nyfödda riksdagsmannen,
hvilken af en mindre ädelmodig brefväxlarinna lätteligen
kunnat anföras såsom »laga förfall».––––

v. Br.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:21:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weblaogda/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free