- Project Runeberg -  Den Blåögda. Ur Hilda Wijks litterära minnen /
144

(1908) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag kan väl föreställa mig, att om något okändt
blåöga tillfälligtvis komme öfver dessa blad, torde det
förmodas, att de blifvit skrifna af en riktigt
ungdomligt-eldfängd tillbed j are, hvilken den sköna Hilda upptäckt
bland några af våra skägglösa lagstiftare. Till
förekommande af ett sådant missförstånd, blir det då väl bäst
att genast förklara, det deras anspråkslösa författare
verkeligen hunnit till den åldern, då man med menlös
försakelse kan våga älska af själ och hjärta, ja, äfven göra
sina kärleksförklaringar på vers och prosa, utan att
därigenom väcka någon svartsjuka hos de »friska viljor»,
som nu för tiden i alla afseenden söka göra sig gällande

— i riksstånden så väl som vid tébordet.–––––

v. Br.

Detta bref gick om ett från Hilda Wijk, som känt ett
behof att meddela sig med den trogne vännen i
Stockholm, särskildt då det gällde nya underrättelser om Tegnér;

— vid dessa har jag i föregående kapitel uppehållit mig.

Början till detta Hilda Wijks bref (af den 28 mars 1842)
lydde: »Det är så längesedan jag tillskref er, herr baron,

att jag liksom känner mig främmande, ja nästan fruktar
för en korrespondens, för mig af oskattbart värde, det är
sant; men äger jag väl därföre rätt att besvära er, är en
fråga, som jag ofta gör mig själf, men ej äger mod att
besvara med nej.»

Brefväxlingen tunnades så småningom af.
Gemensamma bekanta öfverbringade då och då hälsningar från
den ene till den andre, så Martina von Schwerin och
Tegnér, vidare familjerna Damberg och Barclay m. fl.

I slutet af året (1842) gjorde sig den trogna väninnan
åter påmint genom följande vänliga rader:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:21:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weblaogda/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free