- Project Runeberg -  Den Blåögda. Ur Hilda Wijks litterära minnen /
148

(1908) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att beundra. Åtskilligt kunde väl varit borta, såsom de
små poemer, där mitt namn figurerar; lyckligtvis finnes
det mer än en med namnet Hilda.» Tegnér — för hvilken
ju denna lilla anmärkning också var en avis att icke under
Hilda Wijks lifstid utgifva dikter med hennes namn —
skref därom till Brinkman. Denne blef bestört och fick
nu brådtom att åter uppvakta »den Blåögda» med en
epistel.

Stockholm den 4 april 1843.

––––––-Med Tegnér har jag i anledning af mina
Dikter åter kommit i oafbruten brefväxling, och jag har öfver
min poesi af honom, helt oväntadt, erhållit så hedrande
orlofssedlar, lika som af Franzén, att jag nu verkligen kan
hoppas att hädanefter ej mera bedömas såsom en alldeles
husvill och försvarslös landstrykare inom den svenska
vitterheten, och således mindre ovärdig den hedern att äfven
ha varit Hildas hvardagssångare. Men just hvad detta
senare beträffar, har Tegnérs sista, i förgårs emottagna bref
gjort mig litet orolig och nästan ängslig. Han skrifver
nämligen: »Hilda yttrar sig på det fördelaktigaste öfver
dina dikter. Endast anmärker hon, att hon blifvit
förlägen för dem, hvaruti hennes namn förekommer.» Jag
tillstår, att detta af mig aldrig kunnat anas; huru skulle
jag annars ha understått mig att bibehålla detta heliga
namn, så oändligt smickrande det också är för skalden
att därigenom bli känd såsom er skyddsling. Men på heder
och samvete försäkrar jag, att grannlagenheten häröfver
aldrig gjort mig den minsta förebråelse. Och skulle väl
N:o 1 ej själf medge, att sådana blåögda sånger som mina,
t. ex. 1. d. s. 89—97, äro menlösa nog för att ej kunna
kompromettera själf vaste den »heliga jungfrun» — äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:21:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weblaogda/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free