- Project Runeberg -  Det carolinska tidehvarfvets komiska diktning /
19

(1888) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vitter prosa söker man på den tiden förgäfves, utom i några
af stormännens politiska och religiösa tal, hvilka ännu äro
njutbara för en beundrande efterverld; men äfven i detta fall
tro vi dock, att vår literatur genom Stiernhielm och hans
efterföljare, särskildt Lindschöld, kan anses hafva gått märkbart framåt.
Hvad poesien åter angår, uppväxte under Carlarnes tid först och

hvilka dock bort förefalla äfven de bildade högst ovanliga och utmärkta.
Jfr ock not. 1 s. 22. — I allmänhet var Christina icke den, som sökte
höja det svenska språket ur dess barbari; hon älskade väl vetenskaperna
och vitterheten, men de förra borde vara på latin och den senare på
franska. Med huru stor förtjusning Carl X Gustaf deremot läste Stiernhielms
qväden, är bekant. Icke förr än Sverige genom hans krig fått
afrun-dade gränser och hunnit under Carl XI ordna de inre förhållandena,
uppväxte en äfven till qvantiteten betydande vitterhet. Det är derför, och då
man gerna vill använda historiska beteckningar, lämpligt att begränsa den
svenska poesiens första blomstringstid, som nu inträdde, med det Pfalziska
husets regeringsperiod, de tre Carlarnes stora tidehvarf, hvilket ju ock
ungefärligen motsvarar tiden från de Stiernhielmska storverkens framkomst
till Dalins epokgörande uppträdande. — Så fördelaktigt det för historikern
än kan vara, att literaturéns hufvudperioder följa de politiska, hvilket ock
ofta i verkligheten är förhållandet, tro vi icke att det är fallet
med den i fråga varande; såsom dock flere författare anse, de der tala om
»Storhetstidens vitterhet«, låtande denna börja med Gustaf II Adolfs
tillträde till regeringen 1611. Ty det synes vara uppenbart, att det, som
väsentligen orsakade omhvälfningen, var renaissancerörelsens
öfverkand-tagande, hvilket icke förr än vid Carolinska tidens början egde rum. I
Tyskland, som alltid förr än vi beröres af de stora kulturströmniugarna,
hade denna rörelse icke fått fart förr än efter de första decennierna af det
17:de århundradet; och för Danmark anses äfven af senaste forskare den
nya perioden icke begynna förr än vid slutet af Christian IV:s regering;
jfr J. Paludan: Renaissancebevægelsen, till hvars första kapitel
«Renais-sancens Gang gjennem Europa« vi vilja hänvisa, då omständigheterna icke
medgifva en allmän framställning af denna märkliga rörelse, hvars
betydelse för Sverige här icke heller, annat än i korthet, kan framställas. —
På ett sätt skulle man dock kunna fasthålla indelningen af vår literatur
efter våra historiska hufvudperioder: man skulle ju äfven i Sveriges
allmänna historia kunna lemna beteckningen »Storhetstiden« i sitt värde och
räkna det Carolinska tidekvarfvet såsom en hufvudepok, åtskild ifrån
Wasa-regenternas tidehvarf; en dylik indelning skulle måhända vara berättigad
äfven i andra afseenden än det literära.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:21:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wecarolin/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free