Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framgångsrikt uppträd t för att regelbinda den tyska diktningen, och
det är han, som deri först fullkomligt genomdref accentens
antagande såsom versens metriska grundval; tidens moraliserande
tendens framträdde hos honom i lättflytande och rigtiga verser af flera
olika slag, bland hvilka alexandrinen var den förnämsta. Den
klassiska poesien satte han högt och sökte efterbilda den i flera
af-seenden; äfven härigenom har han öfvat inflytande på den svenska
vitterheten. Det samma gäller om lians manér i tillfällighetsqväden,
epigram och smärre lyriska stycken; och vi kunna i vår literatur
påpeka flera direkta öfversättningar och lån från denne högt
ansedde författare1). Af hans efterföljare Rist spårar man också
flerstädes inverkan, särskildt af hans psalmer, af hans med musik
försedda “Oden** och af hans bruk att begagna vexelsånger i
bröllops-och begrafniftgsqväden2). Dennes samtida, den varme och
känslofulle Fleming torde icke heller hafva varit okänd i Sverige; så
hafva vi vid genomläsandet af hans kärlekssonetter någon gång
kommit att tänka på Rosenhanes “klingdichter**3). Troligen har
*) Bland Opitz1 till svenskan öfverflyttade dikter är Wiwallii
öfver-sättning “wäll tlien som widt aff liöga klippor*’, hvilken länge gält för
original af konung Erik XIV, mest bekant. En berömd dikt af honom,
“Natten**, öfversattes af Paulinus-Liljenstedt (E. Meyer omnämner den a.
a. s. 166 utan att angifva öfversättarens namn). Hittills okändt torde det
deremot vara, att den “Sestine**, som Hammarsköld med mycket beröm
inför i “Svenska Vitterheten** såsom en Leyoncronas originaldikt, endast
är en temligeu trogen öfversättning af Opitz’ “Sechstine** i herdedikten
“Hercynia**; bland v. Rosenfelts poem skola vi också påträffa ett par
bearbetningar från Opitz. E. Meyer uppgifver a. a. s. 185, att Rosenhanes
18:de sonett skulle vara “en icke särdeles fri bearhetuing af Opitz1 son.
V“; oss förefalla likheterna, utom i ämnet, icke just stora.
2) En af Wiwallii visor “Daphnis gick för några dagar** hafva vi
funnit vara en öfversättning från ett synnerligen omtyckt ode af Rist,
hvilket liksom Opitz’ i föreg. not först nämda stycke till danskan
öfver-flyttats både af Terkelsen och Bording. Rists “Persens** uppfördes 1888
af Tyska skolans lärjungar på Maria Eleonoras befallning under uppsigt
af Conrector Petrus Pachius, som s. å. på tyska utgaf “Salntaris Jesu
Christi Nativitas**.
s) E. Meyer påvisar a. a. s. 185 en sådan öfverensstämmelse
mellan dennes 75. sonett och Flemings 82. i III boken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
