Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
danska poesien var den svenska mera jembördig; men den
ut-öfvade dock inflytande, så mycket mera som den vittra
reformationen der började tidigare än i Sverige; på det allvarliga,
didaktiskt-religiösa området voro Arrebo och Kingo här väl kända, på det
satiriska bl. a. Reenberg; visliteratnren riktades fortfarande från
Danmark1), och för tillfällighctsqväden hemtades säkerligen ofta
stoff deri från.
På de flesta fält har sålunda den svenska poesien, som i
midten af 1600-talet uppblomstrade, fått påverkningar af utlandets
literatur. Det kunde dock icke undgås, att sjelfständigheten och
originaliteten häraf i hög grad inskränktes; men detta var måhända
nödvändigt, för att det nya skulle fullständigt kunna arbeta sig
fram, och i det hela kan man säga, att dessa påverkningar
varit af välgörande art för vår vitterhet. En följd har dock
renaissancerörelseti haft, som man ända från nyromantikernas tid i
literaturhistorien är van att beklaga, den nemligen, att den
föranledde en brytning med den äldre nationella diktningen och, der
den icke rent af visade förakt för det folkliga, ofta sökte intvinga
detta i sina lärda, konstlade former. Man skulle i sin klagan
liafva rätt, om det icke vid djupare eftertanke blefve klart, att en
dylik brytning med det föregående för poesiens framåtskridande
måste ske och ovilkorligen förr eller senare skulle inträffa. Att
härvid onödiga öfverdrifter begingos, kan nog vara sant; men när
har man väl i tider af omhvälfning handlat med moderation och
opartiskhet? Vi tro ock, att särskildt i Sverige, der den
nationella rörelsen under Carlarnes tid var lifligare än någonsin, det
“Historia oin Oleander och Caliste“; troligen äro dessa spår af den andra
schlesiska skolans direkta inflytande. Äfven ett herdespel
(idyllisk-roman-tisk berättelse på vers och prosa i halfdramatisk form) öfversattes från
tyskan, nemligen “Nyligt Anrättat Herderij eller Ällskares Skådeplats . . .
Af Tyskan på Swenska uttolkat af Herdens Bekante“ och tillegnadt Brita
Bergenhjelm den 5. Jan. 1712.
*) Den i “Nordmanna harpan“, Poet. Kal. 1816, efter Gyllenmärs’
visbok meddelade “Sanningens landsflygt“ är blott en öfversättning af
Hans Tausens “Fordum var Sandhed mægtig og bold“; ytterligare exempel
meddelas längre fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
