Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiska begrepp; kulturhistoriskt eger den måhända störst betydelse
af alla.
Någon skulle kanske vilja anmärka, att mycket af hvad vi
finna komiskt hos äldre tiders författare, var dem sjelfve omedvetet
och sålunda icke kan räknas till en egentligt komisk diktning; och
hos de mera naiva Carolinska poeterna, såsom den "latinska
Capi-ténen" Sveno Dalius och äfven andra, hos hvilka ett då för tiden
helt naturligt och allvarligt inenadt, kärft och osminkadt yttrande
förefaller löjligt blott för en efterverids smak. finner man verkligen
en dylik oafsigtlig komik. Men vi skola dock söka skilja denna
ifrån en, såsom vi förmena, ingalunda obetydande literatur, hvilken,
om den än, som sagdt, mången gång förefaller en nutida läsare föga
underhållande, likväl skapades i den medvetna afsigten att roa,
väcka löje eller gissla, med ett ord att frambringa en komisk eller
satirisk verkan.
Ytterligare en anmärkning, innan vi gifva oss in på vårt
ämne! Ehuru det under äldre tider icke trycktes så mycket, utom
af tillfällighetsvers, enär böcker voro dyra att upplägga och funno
få köpare, må man icke föreställa sig, att skaldernas otryckta
arbeten voro okända eller blott i smärre kretsar bekanta; de spriddes
i afskrifter land och rike omkring, något som ända in i vårt
århundrade varit vanligt, och ännu påträffar man flerstädes
hand-skrifna samlingar af verser och visböcker från denna tid. Man kan
derför säga, att åtminstone en stor del af dessa otryckta dikter icke
blott hade värde för författarne sjelfve och deras vänkrets,
hvari-genom de nu endast skulle egt betydelse för den biografiske och
språklige forskaren, utan att de voro, hvad man säger, folkets
tillhörighet och derför alltjemt äro af vigt vid bedömandet af dess
vittra, ja hela andliga odling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
