Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättet, i den förra afdelningen urskilja tvenue delar, i det först (I a)
frieriet och bröllopets besvärligheter skildras med en mild satir,
som nästan bortskymmes af det harmlösa skämtet, men derefter
(I b) äktenskapets bekymmer framställas i en skarp, stundom nästan
vresig ton.
’ Det idylliska spelar i denna dikt större rol än i “Hercules",
särdeles i början och slutet. I sammanhang dermed har qvädet en
mera genomgående humoristisk anstrykning än det föregående;
hvilket gäller i synnerhet om dess första del (I a), hvarjemte mau i
slutbetraktelserna (II) kan spåra den högstämda och försonande,
men likväl godmodigt skämtande hållning, som är den lugna humorns
kännetecken. Här och der bryter dock äfven i den förra delen (I a)
satiren skarpare fram, såsom der brudens pretentioner omtalas,
eller der bröllopsgårdens bedröfliga skick tecknas med dess alla
“länte pocaler* m. m., dess braskande traktering och arma
djek-nar, om hvilka Stiernhielm icke tyckes haft hög tanke; iifvensom i
målningen af nattens dryckenskapsförströelser, hvilka här icke
be-skrifvas i samma lugna, gemytliga stil, som supkalaset i “Hercules".
— Uttrycken och vändningarne äro äfven i “Bröllops Beswärs
Ihugkommelse" ofta drastiska, stundom grofkorniga, men lefvande
natursanning och träffande karakteristik utmärka dikten i hög
grad; Dietrichson1) prisar den deri uppenbarade komiska kraften,
som kan “maale sig med Kraften i hvilkensomhelst af Fru
Lenn-grens eller Bellmans malende Digte". Särdeles framstå, nästan
mer än i “Hercules", skildringarna af seder och bruk på
författarens tid; hvarvid man dock med Hammarsköld och Atterbom icke
kan undgå att anmärka, det teckningen ofta blir väl bred, monoton
och utan omvexling. Härtill bidrager säkerligen det ofta
förekommande uppräknandet af husgeråd, maträtter, drycker o. d.,
hvilket väl är ett uttryck för författarens sträfvan att efterbilda den
antika stilen, men som dock i längden verkar tröttande2); ehuru
framhållas bör — mot Blom — att detta, utom att vara kultur-
*) Læredigtet i Nordens Poet. Lit. s. 94.
2) Jfr Sondén: Hypomnemata s. 24—25 och noten 10), der bland
äldre förebilder särskildt Ovidius i detta afseende frauihålles.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
