Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
historiskt målande, stundom äfven bidrager till den komiska
effektens höj ando. Versifikationen i detta stycke är nästan ledigare
och rigtigare än i “Hercules", och språket euklare och mindre
konstladt.
På grund af ofvan anförda likheter i plan, innehåll och
framställningssätt har man ansett “Bröllops Beswärs Ihugkommelse”
icke blott skrifven af samma författare1) som den äldre dikten, utan
äfven sammanhängande dermed. En olikhet, utom de nyss antydda,
kan man likväl uppvisa, bestående deruti att “Bröllops Beswärs
Ihugkommelse" är mera bredt skildrande och framträder, såsom
Atterbom säger, utan “lärdt konstleri i vanlig husmansdrägt",
hvar-jernte qvädet på det hela genomgås af en muntrare anda; och äfven
om “Hercules* står högre i ironisk kraft och djupsinnigt patos,
eger dock “Bröllops Beswärs Ihugkommelse", fri från allt
nedtyngande allegori-väsende, en liffull friskhet i målningen, som gör
den till en kulturbild af högt värde2).
Stiernhielms öfriga dikter utgöras af tvenne festskrifter pä
drottning Christinas födelsedag 1643 och 1644, tre icke minst för
sina omvexlande metra berömda “balletter" samt några smärre
qväden. Af dessa senare falla ett par inom vårt område, nemligen
först och främst några “öfverskrifter", hvaribland Månen, som een
hund skäller opå är mycket bekant och särdeles karakteristisk för
författaren; en latinsk dylik hafva vi redan meddelat. Egendomligt
är dock, att Stiernhielm, hvilken såväl egde den qvickhet som den
förståndsreflexion, hvilka äro epigrammets subjektiva
förutsättningar, endast efterlemnat några fä dylika under renaissancetiden så
omtyckta öfverskrifter och deraf blott ett par med satirisk udd.
Bland hans sonetter finnes en, som skulle kunna räknas hit,
nemligen den bekanta Gåtan, hvilken dock för sin grofhets skull borde
J) Man har nemligen icke funnit Stiernhielms manuskript eller
något hans eget intyg på sitt författareskap.
2) Dess författare får derför allra minst här anses som en
“genremålare utan djupare humor, hvilken af den ethiska indignationens rådande
allvar ofta förhindras“, eller såsom endast visande “den lägsta grad ej
allenast af poesi i allmänhet, utan äfven särdeles af beskrifvande
dikt-ning“, såsom Lénström yttrar i Sv. P. H. I s. 175.
Smärre
dikter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
