Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man och Hustru, ett.
At Man ocli Fru är ett, däd troos, föruthan då,
När de sin-mellan slåss, då känns de äro twå1).
Återstår nu att nänma några ord om Columbi prosaiska
skrifter. Afveu i dessa höra vi det rena och vårdade .språk, som i
lians dikter så mycket tilltalat oss; och när man läser hans af
Wieselgren m. fl. berömda “Diskurs om Döden och Lijfwet“,
egentligen eu grafskrift öfver Ebba Brahe, måste man medgifva, att
Columbus också på detta område vandrat värdigt i sin store
föregångares spår. Det drastiska uttryckssätt, vi påpekat i dennes
företal till “Swea och Götha Måles Fatebur“, och hvilket stundom höjde
sig till ett godmodigt skämt, återfinner man i inledningen till
Co-lumbi nyligen utgifna språkvetenskapliga skrift: “En swensk
orde-skötsel“, ur hvilken flere författare meddelat utdrag. Men tydligast
lär man känna Columbi komiska prosa-stil i hans först af Hanselli
tryckta Mål-Roo, en samling “snack och kortwill“ från alla
möjliga håll, motsvarande tyskarnes “Tisch-Reden“. Afsigten att roa
ger författaren redan tillkänna i mottot:
Lustigt tahl och nyttig gerning
Ähr wår bästa tijdz förährning.
Som hwarken kiött ell’ bröd är smakligt uthan Salt,
Så är ock Lustigt skiämt ett Specerii bland alt.
Flere historiska anekdoter meddelas här utan någon ordnad
följd: om “kung Jan“, om Johan Banér, om Carl X och Carl XI
ra. fl.; men läugst uppehåller sig författaren vid “Mäster Pär“2), *)
*) En af Hanselli bland Columbi epigram upptagen vers: “Hwar
Odygd åker fram etc.u, som står såsom underskrift på ett kopparstick af
Dionysius Padtbrygge, hvilket i några exemplar af 1687 års upplaga af
“Den Bibliske Werlden“ är intryckt på titelbladet, torde dock icke vara
af Columbus. Hydrén anför den i sin disputation af år 1748 uDe
pri-mordiis & Incrementis Poeseos Svecanæ“ s. 35 såsom prof på de första
alexandrinerna hos oss och tillägger i en not uAuct. Joh. Th. Buræo“.
2) Helsingius, hvilken studerat i Wittenberg tillsammans med
Stiera-hielm och Columbi fader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
