- Project Runeberg -  Det carolinska tidehvarfvets komiska diktning /
88

(1888) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vi att omtala denna rigtning och skola då upptaga periodens senare
epigram- och satirdiktare.

Hvarken den godmodiga, om ej just fina glädtigheten i
bröl-lops-sångerna eller den satiriska anstrykningen i de moraliserande
qvädena och epigrammen kommo hos de senast omtalade skalderna
till fullt uttryck. En utpräglad komik, fastän med humoristisk
färgton, finna vi deremot hos deras något äldre och sjelfständigare
samtida Erik Lindschöld, den berömde statsmannen, och Lars
Johansson, den poetiske vagabouden, mera känd under skaldenamnet
Lucidor.

IV.

Stiernhielms ofvan behaudlade efterföljare gingo tcmligen
troget i hans fotspår; ja, man har med ett visst sken af berättigande
kallat dem — liksom med orätt de fleste följande — Stiernhielmska
manierister. Sant är också, att de icke bragte mycket nytt
egendomligt innehåll in i dikten och ej heller riktade svenska poesien
med många nya former; men de förbättrade, polerade och utbildade
de redan gifna, och de hafva åtminstone på ett område, nemligen
visdiktningens, der de icke kunde hafva Stiernhielm till mönster,
frambragt sjelfstäudiga och värdefulla produkter; man får derför
icke säga att de blott karrikerade det Stiernhielmska manéret.
Men sjelfständigare än dessa och sålunda af större vigt för den
Lucidor. svenska poesiens utveckling var Lucidor1). Några nya diktarter

*) Lucidors lif och död hafva varit föremål för en hel mytbildning
ända till de sista tjugo åren, då Alfred Ahlqvist i Smålands-Posten och
B. Schöldström i Svenska Familj-journalen, i “Lars Johansson Lucidor. En
litterär studie. Sthlm 1872“ samt i “Förbiskymtande Skuggor. Sthlm 1883“,
skingrat en del ai‘ det mystiska dunkel, som omgifvit den intressante skalden.
Vidare eger man ett arbete af J. Linck: “Lars Johansson (Lucidor den
olycklige) ak. afh. Upsala 1876“, en utförlig biografisk och literärhistorisk studie.
Åfven rörande L:s baneman, löjtnant Storm, hafva flere författare anstält
efterforskningar. — Lars Johansson föddes omkring 1640 i Sthlm (i Svecia lite-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:21:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wecarolin/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free