Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och dricka bästa ordet**). Då hade de det ganska angenämt, helst
om de genom någon lycklig budsändning till “fältraarskalcken i
Musko“2) erhållit en efterlängtad penningeförstärkning.
Att tonen i dessa stycken icke alltid är så fin eller formen
så polerad3), bör icke förvåna; man kunde väl icke annat vänta af
en person, som under tio års krig hvarken haft tillfälle erhålla
några salongsvanor eller utbilda sin poetiska talang. I synuerhet
blir hans skämt något grofkornigt, när han i stycket n:o XII skall
skildra "thet Ryska Fruentimmer" i motsats mot den svenska
qvin-nan och i n:o XI utöser sin vredes skålar öfver “Borgmästaren",
som vill förbjuda fångarne brygga öl. I det senare qvädet, rigtadt,
såsom flera af de öfriga, till olyckskamraten Palmfelt, berömmer han
det klara mjödet, som “hafwer warit mig i liufwa winetz stad" och
“offta giort mig i min plåga gladu; nu få ej Palmfelt och han
mera sitta tillsamman och smaka “then ädla dryck, Som med sin
snälla hand had’ brygdt fru Bredendick"; och så följa vilda
förbannelser öfver den grymme ryssen, som önskas “kiäuna här i
lif-wet Tantals plåga, En outsläcklig törst“, då han har framför sig
“Båd miöd och öhl", men hans torra hals ej får smaka en droppe
deraf: "At en blå bränwijnslåga Må stiga ur tin mun etc.".
Utom fru Bredendick omtalas en fru Brinck, hvilken bryggde
öl åt fångarne. Denna qvinna4) måtte icke hafva varit af alldeles
tadelfri vandel, såsom det antydes i en sonett Öfwer fru Brincks
Barnsäng:
Wi äre budne till at barnetz Faddrar blifwa;
Men sku wij giffta bli, jag önskar Gud må gifwa
Oss barn i rättan tid, ty elliest tro Tu mig
Må wij i pannan oss med bägge händer rifwa,
För hornen willia då begynna yppa sig,
Hwarfrån Gud frije Tig, och mig besynnerlig!
‘I Se n:o XI. — 2) Rehnsköld. Jfr n:o VII.
3; Uttrycket, att han behandlade “sitt modersmål ledigare,
klangfullare och böjligare i versens fogning, än det oftast förnams på hans tid
här hemma“, får väl anses något öfverdrifvet.
*) Troligen hustru till den fänrik B., som förrådde sina medfångars
plan att gemensamt med vapenmakt bryta sig väg ur Ryssland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
