Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid måtte denna fru hafva tillverkat ett godt rnjöd,
som kunde inspirera till åtskilliga lustigheter, att döma efter dikten
n:o III, der ett “Prijswärdigt Sällskapu af muntra
dryckesbröder aftecknas: först vid bordet sitter gref Gyllenborg1), som
“lärer Præses bli och föra första ordetu, derefter baronen Bonde,
som nu gernn skullo vilja “sitt friherrskap i miöd förbyta", så
kapten Fack, Palmfelt, Dahl och Hammarschiöld, som dricker “för
Skåningens beröm“ och som “lär stå troligt bij, fast buken skulle
spricka; För fosterlandet ju måug hiälte liaar måst döö, Fast eij så
angenähmt, som af ett godt glas miö“. Vidare omtalas Björnberg,
som “lär ock som Biörn i kannan ramma", till dess han föres hem
i “Bondes bastug“, Mallieii, hvilken “eljest frommer ... nu lär göra
kannan tommer", och Hall, hvars “swaga maga kan eij sådan dryck
fördraga",
Och kau han eij, aå. kan dess granne wäl Grönhagen,
Han troor eij fåfängt snack, miö skiämmer intet magen,
När hwar en fuller är, och ingen meer är qvvar,
För hälsan han en sup af dubbelt kummin tar.
At önska stode thet, at miödet färdigt wore,
Och stopetals neer i en torstig mage fore;
Thet är ock blir därwed, at dricka är en lust
I benen wäxer märg, i kroppen kommer must
Om Wolgaströmmen af thet klara miödet runne,
Uti Simbierski man då mycket nöije funne,
Man skull eij längta at få andra städer see,
Men at få bli här qwar af Czaren ödmjukt bee .. .
Den öfverdriffc, till hvilken man stundom på uppsluppet
fält-lifsmanér gjorde sig skyldig i vinets och kärlekens nöjen, ångrade
man sedan lika lifligt och upprigtigt, och man sökte att t. ex.
genom läsande af någon andaktsbok eller genom något religiöst poem
“göra bot för fylleri"* 2). Men den djupaste grundtonen i dessa
x) Bror till den nedan omtalade hattchefen Carl G. och fader till
skalden Gustaf Fredrik G. Om de öfriga officerarne, af hvilka de flesta
voro vid samma regemente som v. Bomeman, se Weibulls företal till
“Sånger af en svensk fånge i Simbirsk“.
2) Jfr n:o XX och flera andra i religiös-moralisk stil hållna,
särdeles mot slutet af Simbirsk-vistelsen författade qväden. — Af dylik all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
