Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finner “glada utfall mot jungfrurna, mot ungkarlarne, mot förlofvade
o. s. v.“, meddelar Eichhorn, Sv. Stud. II s. 187 o. f.1), några
utdrag. Flera dylika Giädde- och Hönse-rim, af hvilka de flesta
tyckas vara hemtade ur nämnda samling, förekomma i
samlingsbandet n:o 8 i U. B. hs. Ett temligen plumpt Lefiver rim af en
Boslags Bonde finnes i DLG. Bl. Ä. tom LXV. Ännu år 1758
utkom en “Moralisk och Satyrisk Rim-Bok Nyttig vid Jädd-Lefwers
och Mö-Gröts ätande“. Från den Carolinska tiden härstammar
troligen ett litet stycke, hvilket sannolikt användts vid “Mö-Gröts
ätande“, och som vi från en afskrift i Nord. hs. bd. n:o 1125
meddela: Att Signa Gröten.
Gud signe gröten, äampt korna och nöten...
Jag råder alla de iag weth, taga- till gröten me’n han är heet,
dricka uth öhlet förr än det dofnar, taga kiärestan i fambn förr än hon
såmnar;
Så blifwer hon lustig och blid och gifwer frukost i rättan tijd;
Den detta icke giöra må, skall aldrig någon hustru få.
I sammanhang med detta rim kan omnämnas ett auuat grötskämt,
nemligen ett i det omtalade bd. 8 af U. B. hs. förvaradt stycke på
folkspråk Öfiver jen Söötgröts Kruko, undertecknadt “Mats Erson
i Kiäcka“2), jemte ett i bundten n:o 7 af samma hs. befintligt Samtal
emellan en owettig Jcorf och en förmäten Strömming. I detta
senare på långsläpiga alexandriner affattade qväde, skryta de båda
Tisch- und Leber Reimen“ anser Gervinus vara af Grefflinger sjelf. Den
ofvan nämnda svenska samlingen liknar dennes, men torde icke vara
der-ifrån öfversatt. I den danska öfversättningen af “Ethica Complementoria“
(af år 1708) förekomma i st. f. Grefflingers rim en redan 1689 särskildt
tryckt samling “Halffandet Hundrede Artige Riim om Leverne*4, med
hvilka Chr. Lson Ulfsparres s. 4 not 1 nämnda bok mera öfverensstämmer.
En noggrannare jemförelse melfan dessa samlingar har förf. ännu icke
varit i tillfälle att utföra.
x) Eichhorns åsigt att detta bruk “leder sitt ursprung från
Carlar-nes tidehvarf4, är såsom man finner, origtig.
*) Derefter står namnet Benet Baas; se härom not 1 s. 162.
En B. Baaz omtalas i (v. d. Hardt) Holmia literata; han var 1707
advokat-fiskal och blef slutl. rådman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
