- Project Runeberg -  Det carolinska tidehvarfvets komiska diktning /
208

(1888) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men språket är icke sällan uttrycksfullt och saftigt, och han
tecknar träffande och väl missbruk och lyten hos åtskilliga klasser af
borgare och embetsmän. Några af hans målningar ega sin sanning
ännu i dag, och äfven nu skulle man mången gång vilja utropa:
“Fins ingen Boileau som än en gång tör skrifwa Om all den
galenskap som folk tör nu bedrifwaV

Med det biskopliga huset Spegel nära förbunden var en ung

J- ^ svensk diplomat Johan Gabriel Werwing1), den bekante häfdaforska-

Werwing

rens son. Liksom Runius’ består hans poetiska qvarlåtenskap mest
af tillfällighetsstycken, bland hvilka de bättre utgöras af några
kungliga festskrifter samt flera i fransk smak affattade “petits
vers“, poetiska bref och resebeskrifningar2). Till dylika
artighets-och skämtstycken gaf hans umgänge med de högre, franskt bildade
kretsarne riklig anledning. Med flera damer underhöll han under
vistelsen vid Liineburgska hofvet skriftlig förbindelse; ställningen
der var honom föga angenäm, i synnerhet efter olyckan vid Pultava3),
och gerna vände han för ett ögonblick de stolte och pedantiske
tyskarne ryggen, för att genom literära sysselsättningar finna en
behöflig vederqvickclse uuder “denna tidzens wedermöda".
Visserligen betog honom, såsom han i ett versifieradt bref säger, “Be-

att det, att i lydnad nöjas med det Gud ger, “bör wara oss en wiss och
nyttig regel, Så länge wi thet se allenast genom Spegel“.

M F. i slutet af 1670-talet, inträdde i kansliet 1696, anstäld 1705
vid svenska beskickningen i Hannover, der han ensam representerade
Sverige från 1710 till 1714, då han blef ambassadsekreterare i Paris, f
k derstädes 1715. Se vidare en uppsats af E. Lewenhaupt i Samlaren årg.

, 1880 h. I, der hans frieri till Greta Spegel, sedan gift med riksrådet J.

von Diiben, omtalas och der utdrag meddelas ur hans raporter och bref,
hvilka bevittna hans fosterländska nit och redliga tänkesätt. W. egde
stor bildning och vidsträckt språkkännedom; från franskan och
engelskan har han öfversatt åtskilliga prosa-arbeten, af hvilka några utgifvits
på trycket. I det följande komma flera af hans otryckta dikter att
omnämnas.

8) Äfven Werwing har öfver en hund skrifwit en Grafskrifft,
hvilken, för öfrigt rätt lustig, ehuru icke just fin, finnes anonymt aftryckt
i Små-Saker del II s. 89.

3) “Il est fort difficile ä un Suédois de se bien porter en ce
siécle-ci“, säger han i ett bref.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:21:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wecarolin/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free