Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en liten Air den invokationen: “Ta gen hwad I ha gedt, ge oss
oss sielf igen!“ — Att vara sig sjelf d. v. s. glad och förnöjsam
försökte Werwing också, äfven då omständigheterna voro vidriga
nog. Så säger han t. ex. skämtande i ett poem Öfwer min
Siuk-dom uti Jan:o 1707, att han “för magerheeten skull är lijkt et
gammalt slächtregistcr“ och att hans beu se “så ganska nätta ut
Som Reduction dem had’ förwaltat“. Bland hans dikter saknas icke
heller sådana, der den ungdomliga lefnadslustcn mera uppsluppet
bryter fram, t. ex. följande lilla dryckesvisa, i G. G. Wrgls antologi
benämnd Air:
Här will iag somna in, waren tyst all i lioop,
Hållen op med edert roop!
At liggia uppå dun är mig för ledsamt wordet,
Jag finner större lust at sofwa uppå bordet
Iblaud Bouteiller, glas och stop. : :
O hwad lust, när man mån opwakna
:: At eij uhr rummet gå
Se glaset för sig stå
Och kannan intet sakna. :
Ett bland W:gs mest lekande och humoristiska qväden är en
af de ofvan omtalade resebeskrifningarna: Ofiver min resa till
Nääs med Maijorcn Hr Axel Sparre uti Febr. 1705, hvilken
med sin refräng “ture lure — robin ture lure lure“ eger fullkomlig
chanson-karakter. Förf. skildrar, huru han på vägen “stalp med
min voiture“ och hr Axel begabbade hans “torture“, men huru han
efter “slik rupture“ vid framkomsten blef glad igen, då “Wijn och
bränwin, öhl, tobak Sattes fram till confiture“. Så rimmas i nio
strofer, till dess förf. i den sista måste bekänna:“ Jag weet eij mer
rijm på ure“.
Samma år detta stycke skrefs förflyttades W. till Hannover.
Under de tio långa åren der hade han, såsom ofvan antydts, rätt
många motigheter att öfvervinna, och ofta längtade han “hem till
wåra byar“, såsom han skref till en ungdomsvän Ribe1). I detta
x) Leweuhaupt anser denne varit Mathias R. (adlad Riben); i några i
O. (t. Wrgls antologi strax framför detta befintliga stycken omtalas dock
en Evald, som väl var Mathias’ bror Evald Ribe (adlad Ribben).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
