Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motto “Omne tulit punctum qui miscuit utile dulci“, hvilket
han också satte öfver sin satir “Emot vvåra dumma poeter". —
Ehuru T. gent emot dylika nog kände sitt värde, var han dock icke
blind för sin egen ofullkomlighet1), och han lär betraktat sin
poetiska verksamhet endast såsom en förströelse. Likväl tyckes denne
“Nordens Boileau“ med allvar hafva föresatt sig att angripa
“dårskaps bålwerk, wanans mur“, och hans satir sträckte sig vida längre
än till de inbilska rimmarne, något som man dock merendels förbisett.
Visserligen var hans teckning ofta föga konstnärlig och färgerna än
för grofva, än för bjerta; men vanligen synes han “både skarp och
len, både lekande och alfwarsam", såsom Dalin säger, ja någon gång
t. o. m. humoristisk, och denna senare egenskap skiljer honom
fördelaktigt från hans förebild Boileau och närmar honom i stället till
Lafontaine, från hvilken han ju också någon gång öfversatte, och
hvars egendomlighet det just är att från den äldre, förgätna
franska poesien hafva upptagit det lekande, humoristiska
framställningssättet.
Triewald omgafs väl icke omedelbart af en skola talangfulla
efterföljare, som kunde utbilda den satiriska skämtdikten; att blifva
en sådan ledare var först Dalin förbehållet, men alldeles utan
sati-rister var Sverige likväl icke under årtiondena före dennes
uppträdande. I Bergii Små-Saker upptagas t. ex. flerstädes qväden af en
viss “A n axi man de r“, hvilken enligt utgifvaren, som “nyligen
blifwit ägare af hans manuskript", “lefwat och äfwen skrifwiten del
deraf år 1712“l 2). Bland hans dikter märkas en öfversättning af
Boileau’s 10. satir samt bearbetningar af några Lafontaine’s fabler.
— Spår af franskt inflvtande finner man också hos den elegiske Frese3), Jacob
’ Frese.
l) Ett älskvärdt prof på sin anspråkslöshet lemnar han i de
omtalade verserna “Til kgl. sekreteraren der han bl. a. säger, att
“Den blott, soin jag, för ro skull plägar skrifwa Tåhl wäl at wänligt
rättad blifwa“.
2, Små-Saker del. IV s. 82.
3) F. 1691, f 1729 såsom kanslist vid Inrikes Exp., sedan han
ut-gifvit flera poetiska verk. Om hans diktning se Atterbom a. a. II samt
Ljunggren, som i Sv. A. H. från 1796 del. XLI gifvit honom ett äreminne;
äfven har V. Vasenius i Nord. Tidskr. 1884 egnat en uppsats åt honom.
(Då E. Meyer a. a. s. 4 not. 1 uppräknar förefintliga monografier öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
