Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blick
tillbaka och
framåt.
Den svenska vitterheten befann sig vid Carl XII:s död i ett
tillstånd af afmattning, liksom fäderneslandet sjelft. Men det var
en härdande uppfostran, som den under nu afslutade tidehvarf
undergått, och det är förvånande att se, huru hastigt den åter, och nu
härligare än någonsin, uppblomstrade. Med “Then swenske Argus;t
firade vår unga diktning sin myndighetsförklaring; likväl var den,
såsom vi nu blott af dess komiska afdelning sett, icke alldeles så
oförberedd, som man velat påstå, för inträde i en mognare ålder.
Dess första bildningsperiod, hvilken ungefärligen sammanfaller med
den Carolinska tiden, var väl hufvudsakligen upptagen af
sträfvan-det att tygla ’det obändiga språket, och poesien afspeglar tydligt
denna kamp mellan materialet och den formande handen. Verkligt
stora voro dock de ansatser, som gjordes att skapa en skön form.
Också finner man, att diktningen allt mera vann i anseende och
började intaga ett aktadt rum, vi skulle vilja säga, bland
vetenskaperna, ty någon bestämd uppfattning deraf såsom konst hade
man ännu icke1). Ingalunda var det hela den bildade allmänheten,
som betraktade den blott såsom “ett gyckelspel, hvilket man vid
vissa högtidliga tillfällen skulle hafva med för praktens skull412);
och att man viste att skatta en person högt endast såsom poet,
visa Columbi, Runii, Freses m. fl:s exempel. Vid hofven var
skaldekonsten gerua sedd, och bland statens och kyrkans mest framstående
personligheter funnos flera, som dermed icke blott förströdde en
ledig stund, utan grepo sig allvarligt an. Man har sagt, att Stiern- *)
*) Det största beröm man om en skald kunde säga var: 44Han är
Philosoph för at kunna wara Poet och Poet för at wisa sin Philosophie44,
såsom fru Nordenflycht i sin ofta citerade revy, t4De Swenske Poeter44, låter
Apollo säga om Stiernhielm. Man närde en olycklig sträfvan att sätta
all möjlig lärdom på vers; och i detta hänseende gaf följande tidehvarf,
som öppet predikade utile-dulci-teorien, ingalunda det förra efter.
2) Hskld s. 190.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
