- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, folktro, sägner och en svartkonstbok. Andra samlingen /
111

(1881) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilken der satt en gestalt, hvilken af hjertans lust
piskade på benranglet, som skrek och tutade så illa,
så illa.

Ja, gastar de kunna skrika så, att hvarje
bloddroppe vänder sig i en när de sätta till. Jag gick
en natt hem från Svanshult i Örkeneds socken, och
då jag kom halfvägs mot Örkeneds kyrka, hörde jag
bakom mig en gast skrika så, att mina öron rakt
låstes till deraf. Han gjorde mig dock ingen skada,
utan rände förbi mig fram till ett torp, der han gaf
sig till att dundra och slå på dörren. Derpå for han
åter skrikande af mot kyrkogården.

För omkring tjugofem år till baka red en välkänd
man hem till Tranetorp i Örkeneds socken, och då
han kom på Höfvidstorps mark, motades hästen så
den ej fick gå ett steg framåt. Mannen var så pass
kunnig i sådana ting, att han ordentligt kunde spörja
hvad eller hvem det var, som hindrade hans färd.
Han fick då till svar, att det var en gosse, som
blifvit förföljd af snapphanarne, och då de upphunnit
honom på hans flykt, hade de lofvat skänka honom
lifvet, om han kunde klättra upp i sjelfva toppen på
en hög gran. Detta gjorde han, men nu pröfvade
de på, om deras bösskulor kunde nå honom på detta
afstånd; han träffades och föll ned, och snapphanarne
grofvo ned honom mellan två granar. Nu bad han att
få vigd mull öfver sig, så han kunde komma till ro.
Mannen red genast till Örkeneds kyrkogård och hemtade
mull samt strödde den öfver det betecknade grafstället.

Det samma hände en man i Glimåkra socken,
som skulle gå till julottan; han blef motad i en mark,
som han ville gå öfver. »Hvarför kan jag inte vinna[1]


[1] Vinna = förmå, orka, brukas allmänt i hela Östra
Göinge härad: Jag vinner, vann o s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdik2/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free