- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, folktro, sägner och en svartkonstbok. Andra samlingen /
127

(1881) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bräken. Denne ormbunke sätter blommor och frö en
gång hvart hundrade år, det sker midsommarsnatten,
klockan tolf faller detta frö från bladen, och då skall
man, innan det faller till marken, upptaga det på tre
sammanlagda pappersark; de två går det igenom; på
det tredje måste det stanna[1].

Getbjörken kallas ondemansträd, ty hin körde
en gång en get mellan dess stam och bark, så denne
senare behöll en del af getens hår, som man ju ännu
kan se, om man skalar getbjörk. Detta träd är lika
nyttigt mot troll och förhexning som flygrönn.

Midsommarsafton bör man plocka en kvast af så
många slags örter och träd man kan öfverkomma;
denna kvast är bra att gömma och ha att röka
kreaturen med. Men midsommarsdagen bör man ej plocka
någon ört, ty då får man kräftan. Midsommarsafton
bör man binda trådar kring alla pionbuskar; vid
midnatt jemt klockan tolf höres i den ett starkt dån; den
som hör detta, blir sjuk ifall ej busken är ombunden.

Under sigfridsmessan bör man intaga maskfrö,
ty då går masken nedåt.

Det har förr här uppe varit brukligt att lägga
linfrö i stugans alla vrår samt vid dess dörrar, när
ett barn skulle födas, ty linfrö håller stugan fri från
troll och trössale. Man brukade också att så linfrö
på grafvar, på det de döde ej skulle gå igen.

Här uppe i våra skogar träffar man någon gång
på en liten buske, som vi kalla schäger, andra kalla
den lummer[2]. Denne buske är nyttig till att bota
sjukdomar med hos boskap; men den låter sig aldrig
finna, när man går ut för att söka den. Busken har
förr varit ett högt, starkt träd, men då Kristi kors


[1] Se vidare utgifv. i Skånes samlade “Folkdiktning“,
tryckt i Köbenhavn 1880, sid. 132.
[2] Lycopodium complanatum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdik2/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free