Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för dem. Det har dock händt en gång, att en dräng,
som kände en konst att göra sig osynlig, hade
beslutat att få medlet dertill; derför klättrade han upp
till ett korpbo, tog den ene ungen och hängde den
upp på en gren, vid hvilken han noggrant satte märke.
När nu modern kom och såg hur ungen hängde, så
allt folk kunde se honom, flög hon bort — somliga
säga till Kristi graf — hemtade en sten och lade
den i ungens näbb, då han blef osynlig. Men
drängen hade satt så godt märke på grenen, att han ändå
fick fatt i både korpungen och stenen, så han sedan
blott behöfde taga denne senare i munnen, för att i
osynlig måtto vara midt ibland menniskor. Här skall
i vårt eget land finnas en buske, hvars frön ega
förmåga att göra menniskor osynliga, antingen de sjelfva
vilja eller ej. Det skall ha händt, att en man
kommit att lägga sig att sofva under en sådan buske och
fått af dess frö i sitt stöfvelskaft. När han vaknade
och gick till folk, kunde han ej begripa hvarför alla
blefvo rädda och satte i väg då han talade; han
visste ej sjelf, att han var osynlig och att menniskor
nödvändigt måste tro, att det var en anderöst de
hörde. Likaledes säges det, att här finnes ett medel,
att utan svartkonst alltid ha penningar i sin plånbok.
För detta ändamål skall man taga det första ägg, en
svala värper, hårdkoka det och lägga det till baka i
nästet. När svalan märker, att ägget är kokt, flyger
hon långt bort, för att hemta en ört eller rot, som
har förmåga att göra ägget lefvande. Den tredje
dagen efter sin bortfärd, återkommer hon med denna
ört, som man bör passa på och taga, ty har man
den i sin plånbok, tryter den aldrig mynt.
Af detta och dylikt mer vet man, att vissa
menniskor äro i stånd till att göra ting, som se ut som
svartkonst, fast de ej ha det ringaste med hin att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
