Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upp. Småländingen körde fram till nästa bondgård,
der han fick nattkvarter. När han nu sitter här vid
sin aftonmåltid, förtäljer han bonden det spratt han
nyss spelat nissen. Men denne senare, som just hade
hemma der i gården, låg på ugnsmuren och hörde
detta tal, och då småländingen nästa morgon ville
fortsätta sin färd, fann han sina båda hästar ligga
kväfda i bondens stall.
En af mina bekanta, en trovärdig gift man, som
nu bor i Ströfvelstorp, berättade en gång följande,
som skall vara rigtig lefvande sanning, fast det händt
för många, många år sedan. På herrgården Vallen i
Halland fans der en inspektor, som hette Rasmus;
han var en hård och grym man, och då han en gång
ej fick sin onda vilja med en torpares hustru, lät
han bygga ett stort bål och sätta henne derpå, för
att brännas lefvande. »Du skall en gång svara mig
inför Guds domstol!» sade kvinnan, när de satte
henne på bålet. — »Nej, det skall min hund få göra!»
ropade Rasmus. Hunden stod bredvid och började
ömkligen tjuta; men som han satt der, blef han hastigt
förd upp i luften och försvann.
Rasmus dog en naturlig död, men fick ingen ro.
Kanske han icke blef kristligt begrafven i vigd jord,
det vet jag nu icke, men säkert är, att han hade sin
boning i en stor, gammal ihålig pil, som många
Herrans år derefter stod vid Menlösa by, och många voro
de som sågo hans fötter sticka ut ur trädet. En
kväll kom der en husar ridande förbi trädet. Af
öfverdåd rasslade han med sin hästs betsel och ropade:
»Rasmus, vill du följa med till Voxtorps krog, så
kom!» Till svar rasslade det starkt inne i pilen, och
ut for Rasmus och satte af efter husaren. Denne
hade lyckligtvis en pistol hos sig och sköt nu skott på
skott, för att hålla spöket från sig, ty närmare än på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
