Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i ålbodens dörr; han kunde ej se mer än trollets
hufvud, och detta hade ett gap, som räckte från
marken upp till öfversta dörrträet. »Har du sett ett så
stort gap förr?» sporde trollet. Men fiskaren var ej
värre vid det, än han tog sin kokande soppgryta och
slog den i trollets gap, i det han svarade: »Har du
smakat en så het soppa?» Efter den välfägnaden for
trollet med stort buller och dån ut i hafvet, och skall
aldrig mera ha visat sig vid den stranden.
Jag erinrar mig ännu en berättelse, som jag hört
af en sjöman från Kullen. Händelsen hade inträffat
i gamla dagar, innan man här kände till
bankinrättningar, och derför hade en kapten, som förde egen
skuta, förvarat alla sina besparingar i ett hål på masten,
blott kändt af honom sjelf. En dag då han seglade
genom Kattegat och just kommit ut i Nordsjön, såg
han en kvinna sitta på däcket. Han blef helt
förundrad, ty han hade ej tagit något kvinfolk om bord,
det visste han; derför tillsporde han henne rörande
hennes närvaro på fartyget. »Jag kom om bord nyss»,
svarade hon. »Hvar skall du hän?» frågade
kaptenen. Men då hon nu sade, att hon skulle i land
någonstädes vid stranden, för att bringa lycka åt en
der boende fattig smed, blef kaptenen ängslig, ty nu
förstod han tydligt hvem gästen var. »Vill du hjelpa
mig i land!» bad han. »Ja, dig vill jag hjelpa i
land, men ej mer», svarade hafsfrun och försvann.
Kort efter hörde kaptenen skeppsrået säga: »Nu går
jag!» och så utbröt en hisklig storm, fartyget förliste,
men kaptenen blef af vågorna kastad lefvande upp
på stranden, dit äfven masten med den gömde
penningeskatten flöt upp. Både kapten och mast
bergades af en vid stranden boende fattig smed, och då
kaptenen kommit till sans och krafter, fick han syn
på sin mast, hvilken smeden höll på att hugga sönder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
