- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, folktro, sägner och en svartkonstbok. Andra samlingen /
298

(1881) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sägnerna om skatter och skattgräfvare
underhålles ännu genom myringarnes ömkliga rop från gölar
och kärr, och här göres i tysthet försök, att medelst
hemliga medel finna de nedgräfda rikedomarne.

Det är en allmän tro, att en svagsint menniska
förmår, till trots för de djur som ligga på skatterna,
taga dessa. För några år sedan hade man här i
bygden sett ett penningebloss vid en gärdesgård, och
derpå öfverenskommit med en »fjante», att han skulle
upptaga skatten. Detta hade några mindre lättrogne
män fått veta och beslöto att skrämma fånen,
hvarför de gjorde en liten öppning tvärs igenom
gärdesgården, bundo en lefvande ål på en käpp och gömde
sig bakom gärdet, och då fånen kom, för att börja
sitt arbete, stucko de ut ålen genom hålet i
gärdesgården. I början brydde han sig ej om den förmente
draken; men då skalkarne jemt förde ut ålen, och en
af dem ropade: »Pott, pott!» skrek fånen: »Pott i
helvete!» slängde verktygen och sprang sin väg.

Äfven i Danmark kände man till de härstädes
gömda skatterna, och det långt bättre än vi sjelfve.
Så skall der till Djurabygget i Oderljunga socken för
omkring 125 år sedan ha kommit två danskar, som
egde fullständig kännedom om, dels att der i ett
brohvalf nära Örkelljunga by fans en stor skatt gömd,
dels om flera andra dolda skatter. Allt detta
anförtrodde danskarne åt mannen i Djurabygget, ty de ville
ha honom att bistå sig i arbetet att upptaga
rikedomarne. Danskarnes tanklösa öppenhjertighet blef en
allt för stor frestelse för bonden, och som han egde
två mycket vackra döttrar, beslöt han, att med deras
tillhjelp locka danskarne att blifva kvar öfver natten.
Detta anslag lyckades; medan gästerna smekte hans
döttrar, reste fadern under natten till Örkelljunga bro,
tog penningekistan ur hvalfvet och var hemma igen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdik2/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free