- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, folktro, sägner och en svartkonstbok. Andra samlingen /
327

(1881) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väntade tills hanen gol; då måste han åstad till sitt,
men först ref han pelsen i tusen småbitar.

Detta hörde jag nu i våras (1881) i Vestra Katup,
och man försäkrade, att det var rigtig sanning. Men
hvad jag deremot sjelf sett, är »Sankt Thoras hvila»
nere vid Torekov. Det är ju alla bekant, att af de
tre kungabarnen, som den onde styffadern ville låta
dränka, flöt den ena systern, Helena, upp på Själländska
stranden; brodern, Arild, flöt i land vid Kullaberg, der
nu Arilds läge är, och Thora fans vid stranden i
Bjäre härad vid det fiskeläge, som efter henne heter
Torekov. När folket funno den döda prinsessan, ville
några bära henne till Grefvie kyrka, men båren blef
så tung, att de blott kunde bära den ett litet stycke
innan de nödgades sätta ned den för att hvila. Men
när bärarne så åter ville upplyfta båren, sågo de att
der blifvit djupa märken i stenhällen efter den. Då
förstodo de, att prinsessan ej ville begrafvas i Grefvie,
hvarför de återvände mot Torekov, och då blef
bördan helt lätt; men då de kommo till sjelfva fiskeläget,
blef båren åter så tung som bly. Då satte de den ned
der, begrofvo prinsessan på denna plats och byggde
öfver grafven Thoras kapell, som senare ombyggdes
till kyrka. Der de hvilat med båren kallas Thoras
hvila.

I Hjernarps socken, i en gård, som jag nyligen
sjelf sett, var folket för en del år sedan hvarje natt
hemsökt af ett spöke. Slutligen fann man på råd,
att vid grinden, just der bäcken flyter förbi gården,
ställa en halmkärfve, ty man säger ju, att en
gengångare ej kan komma in genom den grind, der en
kärfve står, förrän han räknat knäna på hvarje
halmstrå. Detta ville nu gårdens folk åskåda, och då
natten kom, gingo de alla upp och satte sig på
stuglängans gafvel, der de i all säkerhet ville sitta och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdik2/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free