Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närmaste granne, såg sin mans själ i en fogels liknelse
flyga ur hans mun och fara halftannat hvarf kring
rummet, då mannen drog sin siste suck.
Jag känner äfven en man, och han är allt för
upplyst för att tro på skrock, som en
midsommarsafton gick ute och sökte efter sina kalfvar i småskogen.
Då han kom till en stengärdesgård, såg han kalfvarne
stå der som om de varit rädda, han gaf sig då tid,
för att utforska orsaken dertill; då hörde han lätta,
raska steg, och en röst sade: «Man, gå hjem, jeg vill
trö före!» Han såg ingen, men blef haj till mods
och gick hem. För mig, som af min far, prosten,
fått historisk kunskap, är det lätt att förstå, att det
varit en dansk, som fallit i krig under gamla tider.
Men allt sådant skall man ej bry sig om, så har det
ingen magt.
Det förstår sig dock, att man måste hålla kyrkan
och kyrkogården i ära, om man vill att allt skall gå
en väl, ty vanvördnad mot heliga orter får sitt straff.
Jag minnes, att en gång en göing hade tagit sig för
att hålla och beta i porten till Halmstads kyrkogård,
Rönnebergs härad, en natt, men vagn, hästar och hö
kastades af en osynlig hand långt bort på vägen;
der var göingens rätta plats att ha beteställe och ej
i kyrkogårdsporten.
Värre gick det dock för en dräng, som smugit
sig in i kyrkan, för att skrämma en piga, fast hon
gick sin husbondes, kyrkoherdens, ärende dit in om
natten för att hemta honom en bok. Drängen hade
tagit ett lakan öfver sig, så hon trodde det var en
ande, men hon gick sin gång och slog kyrkdörren i
efter sig, så han fick stanna der inne. Han skrek,
men hon brydde sig ej derom, ty hon visste, att man
aldrig skall inlåta sig med spöken; men följande
morgon visade det sig nog, att det varit en jordisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
