Folkdiktning, visor, sägner, sagor, gåtor, ordspråk, ringdansar, lekar och barnvisor / 54 (1880) Author: Eva Wigström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

23. «I bärare min’, I bärare fin’, hvem bären I uppå den båren?» 24. «Vi bära en ros, både fager och fin, som sörjt sig allt intill döden. 25. Vi bära en jungfru Elisabet, som blifvit så illa bedragen.» 26. Då drog han med hast ut sitt blanka svärd och stack det uti sitt hjerta. 27. «Förr hafver hon fått lida stor nöd, nu lider jag en stor smärta. 28. Förr hafver hon fått lida stor sorg, nu lider jag stor kvida. 29. I grafvare, reden den grafven så bred, att tre der uti kunna hvila!» 30. Så togo de grefven, så blodig som han var, och lade’n vid jungfruens sida. — O, ack hvad sorg, o, ack hvad sorg, hvad sorg månde detta väl vara! — 31. Uppå deras graf der sattes en sten, en sten med förgyllande bokstäfver. — För falla lalalalla lalla lalla la, en sten med förgyllande bokstäfver. — 32. Uppå deras graf uppväxte en lind, hvars blad tog’ hvarandra i famnen. — För falla lalalalla lalla lalla la, som tog’ hvarandra i famnen. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>