- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, sägner, sagor, gåtor, ordspråk, ringdansar, lekar och barnvisor /
132

(1880) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ligga begrafna i Härsnäs skog, der två långa stensättningar,
med två rader stenar vid ena ändan, utvisa hvar hufvudet
på liken blifvit lagda. Som ung såg jag ofta dessa
stensättningar; om de ännu finnes der, vet jag ej.

I Skärali växer en ört, hvars frön falla till jorden
midsommarsnatten klockan tolf. Kan man då upptaga
dessa frön i fallet, innan de beröra marken, så blir den,
som bär dem på sig, osynlig. Med dessa frön kan man
äfven öppna alla lås och riglar.

Förr brukade trollen alltid samlas till påskgille i
«Trollehåla», hvar den finnes vet jag ej; men sedan de
mistat hornet och pipan vid Trolle-Ljungby och
dryckeshornet vid Höjelycke, nära Trolleholm, kunna de ej samlas,
ty de ha ingenting att dricka ur. Det berättas nemligen,
att en dräng en julafton red till Höjelycke och fick se
kullen stå på guldpelare. Trollen hade då kommit ut och
bjudet honom dryck ur ett horn, men en kristen flicka,
som var bergtagen af trollen, hviskade till honom, att han
ej skulle dricka, utan rida derifrån och öfver den plöjda
åkern allt hvad hästen kunde springa. Drängen slog då
ut drycken bakom sig, men ett par droppar, som spildes
på hästens länd, svedde af håren der. Då satte han af i
galopp, men ett troll blåste då i en pipa; alla trollen
kommo fram och sprungo efter honom. Men till lycka
red han öfver plöjd mark, och det är allmänt kändt, att
då troll komma till en tvärfåra, kunna de ej springa öfver
den, utan måste alltid upp eller ned till fårans ända.
Derigenom fick drängen försprång, så han kom lyckligt
hem med hornet. För all säkerhets skull lade han sig i
stallet under hästens framben, ty der är det säkraste ställe,
man kan ligga, då man har skäl att frukta för besök af
troll eller annat «trössale». Men här hjelpte det dock ej,
ty om morgonen låg drängen död under hästen. Hornet
hade dock trollen mist, och det gör, som sagdt, att de ej
mera kunna samlas till gille och derför ej ha någon rigtig
trefnad här i Skåne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdikt/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free