- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, sägner, sagor, gåtor, ordspråk, ringdansar, lekar och barnvisor /
150

(1880) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sitt ena breda och långa strumpeband och gaf det åt den
döda kvinnan, så att hon blef nöjd och fick ro i sin graf.

Min gamla moster på Höganäs omtalar, att för
omkring sexti år sedan hände det sig i Väsby, att prestfrun
sent en natt satt uppe och väntade på sin man. Hon
hörde då de ömkligaste rop från kyrkogården och förstod
lätt, hvad de hade att betyda. Hon samlade derför hastigt
i hop af barnkläder, hvad som kunde behöfvas till ett
nyfödt barn, och kastade dem öfver kyrkogårdsmuren. Der
blef tyst en liten stund, men så började jemmeren på nytt;
då förstod prestfrun, att den döda kvinnan fått tvillingar
och behöfde flera barnkläder. Hon egde ej flera, men tog
af linne och ylle, som hon i en hast kunde få fatt i, och
kastade in till kvinnan, då der genast blef tyst. När presten
kom hem, omtalade frun händelsen för honom, men han
ville ej tro derpå. Hustrun stod dock fast vid sanningen,
och så talade han vid den aflidna kvinnans slägtingar och
bad om lof att öppna grafven, för att förvissa sig om
fruns utsago var sann. De samtyckte, graf och kista
öppnades, och der låg den döda med ett barn på hvar arm,
svepta i samma kläder, som prestfrun kastat in på
kyrkogården.

På gården Lärkesholm i Örkelljunga socken hände
det för många Herrans år sedan, att der stod liket af en
förnäm herre, som, under det han låg på bår, hvarje natt
slet upp ett par strumpor. Då lofvade godsegaren, att
den, som vågade vaka i likrummet en natt, skulle få en
ko. Då anmälde sig godsets skomakare att vaka, men
med förbehåll, att han finge taga sitt arbete med sig. Det
fick han, och satte sig i god ro i likrummet att sy på ett
par skor. Vid midnattstid reste liket sig upp och började
dansa på golfvet. Då det fick syn på skomakaren, kom
det bort till honom, såg honom in i ansigtet och sade
tre gånger: «Du syr sko och förtjenar dig en ko!» Men
skomakaren svarade ej ett ord, utan bara sydde. Men
från den natten dansade liket ej mer, utan fick ro i sin
kista.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdikt/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free