- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, sägner, sagor, gåtor, ordspråk, ringdansar, lekar och barnvisor /
155

(1880) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oväsen, der för öfrigt om nätter och kvällar fördes i stallet.
Det hördes ibland, som om hästarne slogos, betos och
stampade rent förfärligt; men när jag kom in, lågo eller
stodo kreaturen i den bästa ro. När jag nu var så van
vid detta larm, så brydde jag mig ej derom, och jag
behöfde blott att tala högt eller trampa hårdt, då jag gick
förbi, så blef der genast tyst, tills jag gått längre bort.
Det är ett godt tecken, när rån höres arbeta dugtigt i
hus, skepp, kvarnar och andra bygnader under den tid de
uppföres; men hör man dem jemra sig, så stundar olycka
vid bygnadsarbetet, vare sig att någon arbetare kommer
till skada, eller annars något sorgligt inträffar; de ropen
svika ej.

Jag gick och läste mig fram för prosten S., som var
prest i Mellan-Grefvie och Åkarp. Han berättade många
gamla märkliga ting för oss läsbarn, och deribland talade
han också om, hur det skedt, att Åkarps kyrka kommit
att ligga så som hon ligger, på en backe utanför byn.
Åkarpsboarne hade förr alltid gått till Grefvie kyrka, men
då de började finna vägen för lång dit, beslöto de att
sjelfve bygga sig en kyrka, som skulle ligga midt i Åkarps
by. Det tyckte alla bymännen bra om, men då de sett
ut platsen och börjat köra fram sten, fingo de dock märka,
att der var något i vägen för deras önskningar. Ty all
den sten, som kördes fram till bygnadsplatsen om dagen,
blef på ett osynligt vis under natten flyttad upp på backen
utanför byn. Och hur ofta bönderna än hemtade stenen
till baka, så kom den ändå ut till backen; då insågo de,
att här var ej annat att göra än bygga kyrkan der uppe,
och der står hon ännu.

Det samma förtäljes om Konga kyrka i Onsjö härad.
Det var meningen, att den skulle stå vid Ljusekull, der
en kung Ljuse skall vara begrafven. Men jettekvinnorna,
som bodde der, ville ej ha kyrkan på den platsen, derför
buro de hvarje natt stenarne till den plats i Konga, der
kyrkan nu står.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdikt/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free