Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvinnan rädd och sade, att hon gerna ville förlåta allt,
bara hon blef befriad från gasten. Derpå bar mannen
honom tillbaka till kyrkogården och fick penningarne.
Min far hade sett många ting i verlden, ty fast än
jag bara är en torpare, så var han en behållen man, som
färdades mycket bland folk. Men det märkligaste han
sett, var en man, som reste omkring och förvände synen
på folk. Det var ingen sådan utländsk tysk, som kallas
för taskspelare, utan en rigtig svensk, som har bott i
Helsingborg. Han var kommen till en by, der på bygatan
låg en pumpstock, och genom den kröp den främmande
mannen, ifrån den ene änden till den andre. Hela byns
befolkning hade samlat sig och stod och såg på, ty
mannen kröp igenom pumpstocken både en, två och tre gånger.
Men så kom en flicka, som varit ute i marken och samlat
örter till sin mors gris, hon frågade hvarför folket stod
och såg på, hur en man kröp utanpå stocken. Då
främlingen hörde, att hon kunde se klart, så ville han
nödvändigt köpa örterna, som hon bar i sitt förkläde, och
flickan, som tyckte att hon kunde plocka andra igen,
sålde dem åt honom. Men knappt hade hon fått
penningarne, förrän hon började att lyfta på sin kjol och drog
den allt högre och högre upp mot knäna, i det hon
ropade på de andra, om de då ej sågo, att de stodo i vatten.
Nu, sedan hon hade sålt «firklöfvern» (fyrväplingen), kunde
mannen ännu värre förvända synen på henne än på de
andra. Här äro många, som säga, att det samma har händt
på flera andra orter; men detta vet jag skedde i N., ty
min far såg det med egna ögon.
Min far talade också om en undantagsman, som gift
sin dotter med en arbetskarl och som sade sig vara så
fattig, att han ej kunde hjelpa de unga tu med det allra
minsta. De trodde ej stort på sanningen af detta, och
när den unga hustrun fått sitt första barn, gick mannen
till svärfadern och bad honom om litet penningar, så de
kunde få den lille döpt. Men gubben svarade, att han ej
egde ett rundstycke; och för att ej komma i frestelse att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
