Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lögn, ty jag visste grant, att han hade den i ett skrin,
nedgräfdt i jorden, och det skrinet förde han med sig
hvar han flyttade hän, och gräfde ner det.
När jag då aldrig, hur tidt och ofta jag var i hop
med honom härom, kunde få se svartkonstboken, så
frågade jag honom, om han åtminstone ej kunde säga mig,
hur det gick till att göra sig osynlig, ty det hade jag
också alltid haft så stor lust att få veta. Dertill var han
just ej så ogen, ty det var ingenting, som hörde till det
egentliga trolleriet. Man skall blott taga en hvit hane
(tupp) med sig till en korsväg och der rifva ögonen ur
honom lefvande, som han är. När man har dessa
tuppögon i sin ficka, är man osynlig. Det harmar mig ännu,
när jag tänker på, han ville inbilla mig, att man kan
förstöra en svartkonstbok, ty jag visste redan då, att det
ej låter sig göra. Min brorsdotter, som tjenar nere på
slätten vid Landskrona, känner en bonde, som bor i
samma by som hennes husbonde. Denne bonde har fått
svartkonstboken i arf med gården. Nu vill hans barn
nödvändigt vara af med boken; de ha flera gånger försökt
att bränna den, men hvarje gång ligger den lika hel i
askan. Det skall ej vara mer än ett års tid sedan, att
den ena dottern tog boken och kastade henne i en bäck,
men när tösen kom hem, låg boken på sin gamla plats.
Den hade en gång fallit i orätta händer, och innan man
visste ordet af, var stugan full med onda andar; mannen
kom och slängde en kappe ärter på golfvet samt läste ut
sina tjensteandar. När en svartkonstbok kommer till sin
tredje egara, kan boken ej mera förstöras.
Denne Rosdal förgjorde sedan alla kreaturen för en
rik bonde, som han var ovän med. Han kom då i
prestförhör, och då man fått veta, att han var son till
trollkarlen K., så var der ju ej något att ta fel om. Jag
tycker mig sedan ha hört, att han blifvit halshuggen, och
det har naturligtvis varit för den hexeri-ogerningen.
Både på denna ort och på alla de trakter, jag varit
här i Skåne, går mycket tal om de många konster, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
