- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, sägner, sagor, gåtor, ordspråk, ringdansar, lekar och barnvisor /
191

(1880) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

godt hans namn; det var en herreman, som tog sig sjelf
af daga, och då han ej fick ro i sin oinvigda graf, blef
han till sist begrafven i Barnahöl, som skall finnas i
trakten af Lund. Denna höl (håla) är bottenlös, och då
ett lik skall sänkas ned deri, så får man låta hästarne
rygga baklänges med vagnen intill kanten, så skäres
draglinorna af, då vagnen med liket störtar ned och
försvinner. Några förvetna menniskor sökte en gång att
mäta djupet af Barnahöl. De knöto i hop aderton
«hö-välingar» (en lina, hvarmed man binder höet på ett lass)
och bundo en yxa i ändan på linan. Men då hörde de
en röst nerifrån hölen säga: «Målen I mina vägga’, så ska’
ja’ måla (mäta) jera lägga’!»

Det skedde nästan på samma sätt, då några ville
mäta Odensjö. — Der har fordom stått en gård, men
egaren var så syndig, att gården sjönk med honom och
allt, och der blef en rund sjö. Nu bor der dock troll, ty
då de, som ville mäta sjöns djup, sänkte ned linan med
yxan, förnummo de, att någon ryckte i den. När de så
drogo den upp, var yxan borta, och i dess ställe hängde
ett «värahorn» (horn af en bagge) vid linan. De togo
hornet med sig hem, men om natten kom der små
pyslingar till gården med yxan och bådo att återfå sin fars
supesked (matsked), som de också fingo. Jag har äfven
hört omtalas, att Odensjö skulle hafva blifvit gjord af en
jette, som för många år sedan i trakten af Röstånga
gräfde upp en mängd jord och stenar, som han stoppade
i en säck, för att med den på ryggen traska uppåt landet.
När säcken var fyld — måtro, dertill skulle en hel hop
— blef der i marken ett stort djupt hål, och detta kallar
man nu Odensjö.

Men hvad jag mer ville säga om Barnahöl var det,
att der kan man ej slå någon påle genom liken, som det
på andra sådana ställen har skett; det kan man äfven se
på somliga nattravnar, som ha ett stort hål genom
refbenen, så månen skiner derigenom när de flyga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdikt/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free