- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, sägner, sagor, gåtor, ordspråk, ringdansar, lekar och barnvisor /
245

(1880) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

än hennes egen, och hon bar i sitt hjerta ett bittert hat
till styfdottern. När hon nu fick höra, att der var en
lindorm i kungens gård, som ref i hjel alla de kvinnor, man
gifvit honom, och att han nu kräfde en oskyldig jungfru,
gick hon till konungen och sade, att hennes styfdotter
önskade gifta sig med lindormen, så att landets ende
prins kunde få resa och söka sig en brud. Häröfver blef
konungen mycket glad och befalde, att den unga flickan
skulle föras till hans gård.

Då sändebuden kommo för att hemta henne, blef hon
mycket förskräckt, ty hon förstod, att det var den onda
styfmodern, som på detta sätt stämplade efter hennes unga
lif. Men hon bad blott, att der måtte förunnas henne en
natt till i sin fars hus. Detta tillstaddes henne, och hon
gick så till sin mors graf. Här beklagade hon sin nöd
och att hon nu var gifven en lindorm i våld, samt bad
innerligt sin mor om råd i denna vånda. Hur länge hon
så låg vid grafven och gret, är det visst, att hon der
somnade och sof tills sol stod upp. Då reste hon sig upp
från grafven helt glad i hågen och började söka på
marken. Hon fann då tre nötter, hvilka hon med stor
omsorg gömde i sin ficka.

«När jag kommer i mycket stor fara, skall jag knäcka
en i sender», sade hon för sig sjelf. Så gick hon hem
och följde villigt med konungens sändebud.

När dessa kommo till slottet med den unga fagra
jungfrun, ömkade sig alla öfver hennes öde. Men hon
var sjelf vid god tröst och bad drottningen om en annan
brudkammare, än den lindormen förut haft, och det fick
hon. Sedan begärde hon, att de skulle i denna kammare
sätta en gryta skarp lut öfver spiselelden, samt lägga fram
tre nya skurviskor. Derjemte bad hon, att brudsängen
måtte bäddas med nya sängkläder. Drottningen gaf
befallning, att allt skulle ske som den unga jungfrun önskade.
Derpå klädde jungfrun sig sjelf i sju rena snöhvita linnen
och höll så bröllop med lindormen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdikt/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free