- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, sägner, sagor, gåtor, ordspråk, ringdansar, lekar och barnvisor /
303

(1880) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(Nu 8jöogo de båda och dansade:)

Låt fader rasa som han vill,
må han karbasen mans svänga,
ty aldrig går du ur mitt sinn’
för alla verldens ungersvenner.

8. Så väfva vi vadmal

och så slå vi tillsamman,

och väfva vadmal och slå tillsamman

och låta skälet gå rätt.

Så väfva vi rutor

och så knyta vi knutor,

och väfva rutor och knyta knutor

och låta spolen gå rätt.

Och våra getter och våra bockar,
de gnaga barken från trä’,
och våra pigor och våra drängar,
de gå i vatten till knä’.

Jag tror de ä’ galna,
och ja men ä’ de valna.

Och våra pigor och våra drängar,
de gå i vatten till knä’.

(Först förestäldes varpningen. De dansande gingo i ring på
så sätt, att de gingo bakom den ene och framom den andre från två
motsatta håll. Nästa tur sveptes och sölfvades väfräckan, då de
dansande stodo på två rader; garnet gick genom väfskeden, då paret
med höjda armar sprungo vid hvar sin sida om de nedböjda raderna;
sölfningen var den bekanta turen, då paret svängde om med den
ene efter den andre i raden samt med hvarandra. Tredje turen var
trampningen, då skaften förestäldes gä upp och ned, i det alla
paren vexelvis kröpo under hvarandras armar. Fjerde turen var sjelfva
väfvandet, då paren höllo hvarandra i båda händerna och, uppstälde
på två rader, i liflig takt skjöto hvarandra baklänges och framåt,
under det paren för hvarje «slag med slagbordet* ryckte fram, så den
ena raden sprang nedåt, den andra uppåt. Femte turen rullades
det färdiga vadmalet ur väfstolen, i det alla paren bildade en
rad och den främste kröp under sin grannes arm och så framgent

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdikt/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free